Forskarna har nu efter flera års experimenterande kommit fram till det alla fårägare egentligen redan visste…
… att får kan känna igen andra får olika människor och hundar.
… att får kan lösa problem om de bara får lite tid och att de löser samma problem snabbare nästa gång de ställs inför det.
Om vi tar det första påståendet så har det visat sig att får har ett visuellt igenkänningssystem som liknar människans. Deras hjärna bearbetar information om andra individer ungefär på samma sätt som människans hjärna. Detta leder till nästa tanke att får förmodligen är kapabla att tänka på individer som de inte ser för tillfället.
Dr Keith Kendrick, från Babraham Institutet i Cambridge har berättat om sina resultat för BBC News Online. Det har visat sig att får kan hålla ca 50 individer i minnet och att de känner igen dem efter upp till två år, sedan börjar minnet bli svagare. Detta talar för att får kan tänka medvetna tankar, tankar som handlar om andra saker än det som är rakt framför dem.
Klicka på länken så kan du läsa artikeln i sin helhet: BBC News
Det andra påståendet handlar om problemlösning – att lära sig vägen i en labyrint. Forskaren Caroline Lee vid CSIRO forskningsstation hade en komplicerad labyrint, 18 x 8 meter, där hon utnyttjade sina 60 merinotackors flockinstinkt för att motivera dem att hitta vägen. Flockinstinkten, anser Dr Lee, har ofta varit skälet till att får upplevs som lite korkade.
Tackorna kunde se sina kamrater i andra änden labyrinten och första gången de skulle ta sig till dem tog det ca 2 minuter. På tredje dagen var de nere på 30 sekunder i snitt. Då gjorde de 6 veckors uppehåll och när de sedan fick gå labyrinten igen så visade det sig att de fortfarande klarade det på i snitt 30 sekunder.
En grupp av fåren hade fått en minnesstörande drog när de gjorde labyrinten de första tre dagarna. Dessa visade klart sämre resultat när man gjorde om det efter sex veckor. Detta skulle kunna visa på att tackorna har bearbetat informationen med minnesdelen av hjärnan och att de inte bara går på flockinstinkt.
Tydligt var att vissa tackor genomgående var betydligt smartare än andra. Tänkvärt är att en besättning bestående av många “smarta” tackor leder till lättare hantering och mindre arbete. (Det är här arbetet kommer in att föra journaler om tackornas beteende i lamningen, vid hantering och utfodring för att kunna selektera livdjur efter de lugnaste och “smartaste” tackorna. Reds anm.)
Det Dr Lee slutligen vill forska fram är om det finns “smart-gener” i får, dvs om intelligensen sitter i vissa gener.