En välkänd gröda som ger hög lammtillväxt är vitklöver men få använder vitklöverns fulla potential. Vitklöver är en ovanlig växt och kan förse lammproducenten med stora besparingar genom minskad kostnad för kvävegödsling och högre lammtillväxt.
Hur gör klövern för att utnyttja kvävet?
Biologisk kvävefixering, då luftens kvävgas i en bakteriell process omvandlas till ammonium (den kväveform som växterna kan utnyttja), är den enda biologiska process som kan tillföra kväve till ett ekosystem. Processen är av grundläggande betydelse för uthållig växtproduktion. Baljväxters rötter infekteras av Rhizobium. Infektionen leder till bildande av en kvävefixerande rotknölssymbios. Hos klöver i vall kommer nästan hela kväveinnehållet i klövern från kvävefixering. Gräset får därmed mycket låg konkurrens om markkvävet. Klöverns kväve kommer marken tillgodo via växtrester och djurgödsel.
Rotknölsbildningen hämmas av god kvävetillgång, men hämningen kan i viss mån motverkas av god fosfortillgång.
Med dagens gödselpriser motsvarar en bra klöveretablering en besparing på minst 230 kr/ha och år. Man kan minska kvävegödslingen med 100 kg N/ha om man har klöverblandvallar istället för gräsvallar och ändå få samma torrsubstansavkastning. Detta förutsätter en 30% inblandning av klöver. Dessutom förlorar inte klöver sin höga smältbarhet så som gräset under sommaren eller axgången.
Lamm som går på blandvallar kommer att växa 40-50 g extra per dag I jämförelse med lamm på en ren gräsvall.
De flesta gräs/klöver vallar som misslyckas gör det pga felaktig skötsel. Klöver tål inte hög mängs kväve! Vill man ha 30% klöver I sin blandvall ska man minska kvävegödslingen till 50-60% av rekommenderad giva till gräsvall. Helst ska kvävet spridas tidigt när klöverplantan fortfarande inte är så aktiv med sin kvävefixering. Svenska och utländska försöksresultat har dock visat att baljväxt/gräsblandningar som inte kvävegödslats ger generellt högre avkastning än baljväxter och ofta lika stor avkastning som rena gräsvallar gödslat med normalt rekommenderade kvävegivor.
Om man använder vitklöver måste det betas regelbundet eftersom det är en lägre planta är timotej och rajgräs och kan inte konkurrera om solljuset. Långa perioder med tjockt grästäcke minskar förekomsten av vitklöver.
För att etablera en bra gräs/klövervall krävs relativt goda värden av fosfor och kalium i marken och ett pH på 6,5 till 6,8. Etablering kan åstadkommas antingen genom att bryta vallen och så nytt eller genom att så i klöver i en befintlig gräsvall.
En generell regel är att så 5 kg klöver per hektar. Om du sår I en befintlig vall är den bästa tiden för detta I maj eller juni . Teagascs forskare Dr James Humphrey har utarbetat en 10-punktslista för att lyckas med sin renovering av vallar. Klöver är inte lika uthålligt som gräs och om man sår i klöver för vallförbättrande åtgärder så bör man enligt Irländska rekommendationer så i klöverfrö vart femte år. För lammproducenter är en mellan-småbladig vitklöversort den bästa för betesvallar.
Under rådande ekonpmiska omständigheter (hög gödningskostnad) måste lantbrukare ta sig en rejäl funderare på att etablera mer klöverrika vallar och sköta dem för att minska kostnader och utnyttja djurens tillväxtkapacitet.