Det har tidigare inte funnits några svenska näringsrekommendationer till växande lamm. Behovet av detta har dock ökat i och med att allt fler lamm föds upp på stall och att besättningarna blir allt större. I projektet ”Lammens näringsbehov” har konsumtionsdata från tidigare utfodringsförsök med lamm sammanställts och jämförts statistiskt med de utfodringsrekommendationer för energi och protein som används i USA, Storbritannien, Frankrike, Norge och Finland.
Fodret utgör en stor del av den totala produktionskostnaden och för de flesta lammproducenter utgör köttet merparten av intäkten. Det är alltså av stor vikt att man har ett bra hjälpmedel som underlag för foderstyrningen och att man har god kunskap om lammens näringsbehov för att uppnå önskad tillväxthastighet. Slaktintäkten är i hög grad beroende av om man får djuren slaktfärdiga i rätt tid. Det är därför viktigt att veta lammens näringsbehov och hur mycket de behöver konsumera för att nå en viss tillväxthastighet.
Syftet med projektet var att på detta vis utarbeta svenska näringsrekommendationer till växande lamm. Projektet har
finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning och Stiftelsen Svensk Fårforskning.
De franska normerna stämde bäst överens med tillväxten och konsumtionen hos lammen som ingått i föröket och fick därför utgöra bas för de nya normerna.
Vad gäller foderintag så styr fiberinnehållet hur mycket lammet kan äta och enligt tidigare studier vid institutionen bör
man inte räkna med högre konsumtion än ca 1,5 % NDF av kroppsvikten om man har ett tidigt skördat ensilage. Med senare skördat ensilage är maxkonsumtionen ca 1,2 % NDF av kroppsvikten.
I försöken har det använts djur som framförallt ät korsniungar mellan finull och texel. Tyvärr har inte jä’mförelserna kunnat genomföras fullt ut eftersom vinterlammen som varit med i försöket legat på en lägre tillväxt än 250 g/dag och flera av normerna har förutsatt en högre tillväxt och ett tyngre lamm.
I de brittiska utfodringsnormerna ges olika rekommendationer beroende på kön (tacklamm, bagglamm och kastrater) och på foderstatens energikoncentration (från 10 till 13 MJ per kg ts). I det amerikanska systemet indelas normerna i två åldersgrupper, lamm på fyra respektive åtta månader. Både i Frankrike och i USA anges separata rekommendationer till
tack- respektive bagglamm och man räknar med att baggarnas behov av nettoenergi per kg kroppstillväxt är lägre än tackornas.
I det franska systemet tas även hänsyn till tillväxtpotential så att man skiljer på behovet för stora respektive små och medelstora raser.
Rekommendationerna är gjorda för en energikoncentration i foderstaten på ca 11 MJ/kg ts. Vid ökande energikoncentration (hög kraftfoderandel) minskar behovet något. Observera också att det i tabellen inte är inlagt någon säkerhetsmarginal för spill och rester. Detta bör man lägga till, minst 5 % eller mer, beroende på utfodringssystem.
Rekommenderad daglig energigiva till växande lamm av korsningsras (MJ omsättbar energi per djur och dag). Tabellen bygger på egna grovfoderbaserade utforingsförsök med vinterlamm men har modifierats enligt den franska energinormen (INRA, 1989)
Tabellen är huvudsakligen anpassad för korsningsbagglamm. För andra djurkategorier kan man modifiera
normerna enligt nedan (efter INRA, 1989 och Avdem, 2007):
Läs hela informationsbladet.