| Att klippa ett får – både vetenskap och konst | |
Fåret är ett av våra äldsta husdjur, och har varit ett av de populärare.
På 1800-talet hade vi ca 1,7 miljoner får i Sverige! En av anledningarna till den enorma populariteten står att finna i dess förmåga att hålla värdfolket varmt. Jag tänker då inte närmast på den vilda jakten efter rymlingar över stock och sten i grannarnas fält, utan
snarare ullens värmegivande förmåga. Denna energiomvandling startar egentligen med klippningen av ullen och slutar med det färdigberedda klädesplagget. Där emellan kommer kardning, spinning och stickning i de flesta fall, alla moment som ger god och härlig värme. Dessvärre har det blivit alltmer omodernt med att själv bereda sina kläder, och därför värmer fåren oftast endast numera vid klippningen (rymningarna undantagna). Som fårklippare till flera olika besättningar kan jag dock lova att det oftast inte är jag som svettas mest under klippningen… | |
| För att minska energiförlusterna i samband med klippningen vill jag passa på att förmedla några goda råd samt en del tips om hur ni gör för att förenkla för er själva och för era husdjur. Har ni synpunkter på mina tips är ni välkomna att diskutera med mig, det finns ju som bekant många olika sätt att se saker på, och ännu har jag inte sett allt… | |
Enligt lagstiftningen måste får klippas minst en gång årligen, men de flesta mår bäst om de kan klippas två gånger årligen. Inledningsvis kommer en mängd olika tillfällen då man ska klippa djuren, och när man ska låta bli. Till sist kommer argumenten för varför jag rekommenderar detta. Tänk dock på att alla djur har olika miljö och varje ägare är unik, så
de råd jag ger är generella. Använd sunt förnuft då er produktion är avvikande från normala betingelser eller om ni har extrema förhållanden i övrigt. | |
| Klipp: | |
| Före betäckning (gäller även de unga livlammen på hösten). | |
| Före lamning. | |
| Lamm som ska stallas in (vinterlamm). | |
| Baggen 2½ månad före betäckning. | |
| När djuren kan komma till en ombonad miljö efter klippning. | |
| Klipp inte | |
| Under dräktighetens två första månader. | |
| Under dräktighetens sista tre veckor. | |
| Baggen precis innan betäckning. | |
| Kraftigt underutfodrade eller sjuka djur, speciellt om det är kallt. | |
| Våta djur. | |
| Kraftigt nedsmutsade djur. | |
| Då tackorna har lamm som är yngre än 2 månader. | |
| Under mars-maj (i Sverige). | |
| Då du själv inte mår bra. | |
| Då miljön djuren ska vistas i den närmaste veckan kommer att ha minusgrader. | |
| Under rötmånaden. | |
| Före klippningen | |
Beställ klippare i god tid om någon annan ska klippa djuren.
Berätta också din Maedi status samt om djuren har smittsamma sjukdomar, exempelvis munsår eller fotröta.
Beställ klippning till rätt antal djur… | |
| Se till att dina skär är slipade och saxen i god trim om du ska klippa själv. | |
| Om identiteten ska fastställas på djuren, gör detta innan, exempelvis genom rengöring av öronmärkena innan! | |
| Ta hem och fram säckar och tidningar samt ett bra sorteringsbord. | |
| Boka in tillräckligt många som tar hand om djur, ull och övrigt. | |
| Undvik att utfodra djuren samma dag som de ska klippas (de ska endast ha vatten). | |
| Gör i ordning platsen som klippning ska utföras på. | |
| Bestäm vad ullen ska användas till, eftersom detta styr hur den ska sorteras. | |
| Klippområdets och fårfållornas utformning | |
Fåren ska stå tätt för att undvika jakt och den extra stress det innebär.
Ha inte fler djur i fållan än vad som kan klippas utan att djuren behöver lägga sig ner. Ibland kan det vara idé att ha två fållor, en större för vila med vattentillförsel till,
och en mindre, precis framför klipp-platsen. Underlaget ska vara dränerande eller bra på att absorbera urin och gödsel. Ju räddare och mättare får, desto mera gödsel läggs det i fållan. Platsen ska vara väl upplyst.
Temperaturen ska vara angenäm (även för den som klipper), och inte placerad i drag. Golvet ska vara halkfritt, och inte bestå av ströbädd eller liknande. Ett slätt betonggolv med masonitskivor på kan vara ett bra alternativ, fråga den som klipper hur denne vill ha det. En del klippare behöver ha en vägg eller tak att fästa saxen i. Kolla upp hur din klippare vill ha det! Djuren ska vara nära klipplatsen. Själva utrymmet för klippning bör vara ca 2,5 x 2,5 m. Ström är bra. Ganska få klipper med handsax, även om detta är ett mycket bra sätt att klippa enstaka får eller små besättningar med. | |
| Under klippningen | |
| Se till att flödet av djur fram till klippningen fungerar bra. Det måste inte nödvändigtvis gå fort att klippa, men de djur som ska klippas ska inte stå i väntefållan alltför länge, speciellt inte om de är dräktiga. Avmaska eller klipp inte klövarna före klippningen. Gör det efteråt om det ska göras vid samma tillfälle. Sortera ullen efter varje får. Klipp vita djur före färgade djur. Släpp inte in baggarna till varandra i en stor box första timmarna efter klippning, eller in boxen med oklippta djur. Håll saxen igång och smörj sax och skär efter behov. Byt skär när de börjar bli slöa. | |
| Efter klippningen | |
| Sortera ut utslagsdjuren. Ta hand om ullen och sänd iväg denna eller lägg in på lagringsplatsen. Avlusa vid behov. Klipp klövarna, men var noga med klövklippet ifall det förekommer smittsamma klövsjukdomar i besättningen. Om djuren fastat innan klippningen är det bra om de kommer till foder allt eftersom de klipps om inte klövarna ska desinficeras. I sådana fall bör detta göras innan de får foder igen. Studera fåren, och leta efter onormala tillstånd som kan upptäckas lättare på klippta djur. Rengör sax och skär och smörj upp saxen. | |
| När ska man då klippa sina får? | |
Det man gör med klippningen är att förbättra djurens välmående, speciellt inför installningen, då fåren kan göra av med överskottsvärmen bättre då de är klippta.
Fuktiga får lider ofta av klåda och då de kliar sig tovar den fuktiga varma ullen samman och fåret får ännu svårare att göra sig av med överskottsvärmen. | |
Rekommendationen är att klippa två gånger årligen, och då helst före betäckning och en månad före lamning. Finessen med klippning före betäckning är att man får bättre koll på tackans hull, och dessutom flushar henne genom att förbättra foderomvandlingen. Detta tillsammans med ökad fodertilldelning leder till fler avlossade ägg och (i de flesta fall) fler foster. Den andra klippningen före lamning ger en klart förbättrad förlossningshygien, samt en bättre översikt över juver och genitalier. Dessutom ges tackan en mycket bättre aptit då hon klarar av att äta mer foder, då värmen som bildas av fodret kan avges från kroppen utan isolerande ull. Lammen får vid födseln en bättre start genom att juvret inte är dolt bakom smutsig ull, och råmjölken kan erhållas snabbare och säkrare – livsviktigt för det nyfödda lammet! Att tackorna upplever klippningen som en positiv sak kan man många gånger se efteråt, då de ofta skuttar omkring i hagen som små lekfulla lamm efter att ha blivit klippta. Har tackorna skaffat sig ohyra hinner man avlusa innan lammen föds, och
man får då färre individer att avlusa på.
Då aptiten ökar efter klippning, gör detta att lamm som ska till slakt växer till sig bättre om de klipps några veckor (3-6) innan. Samma sak gäller för avvanda tackor som behöver få bättre hull innan de slaktas.
| |
| Åtgärder inför klippningen | |
| Att dra in på fodret innan fåren klipps görs av flera orsaker. Dels blir de mindre omfångsrika, vilket kan vara en stor fördel på en högdräktig tacka, men inte alltid annars. Dels är mag-tarmsystemet inte i full gång och tarmen tömmer sig inte lika lätt vid klippningen. Glid-minor på klippytan brukar varken ge fin ull eller glada klippare. Dessutom sprids inälvsparasiter med gödseln och ju mindre sådan på skorna och kläderna desto bättre. Ska djurens klövar desinficeras efter klippning är det bra om de kan gå till klövbadet direkt, och då ska de ju inte gödsla i badet heller, vilket de annars gärna gör. | |
| Klippningsteknik | |
För den som är ovan kan det vara idé att klippa tackorna fixerade.
Klippstolar som finns att köpa kan vara ett utmärkt tillbehör för den mindre vane.
Då klipper man först från svansen fram till huvudet längst upp på ryggen.
Därefter klipps sidorna, en sida i taget, först parallellt med det första draget, och
sedan uppifrån och ner på området mellan benen, för att sluta i höjd med det ullfria
området vid frambenet. Ullen som nu klippts av, samlas in och sorteras för sig innan
magen och benen klipps.
Tänk dock på att sträcka huden väl genom att dra i huden bredvid saxen. | |
| Därefter klipps benen längs med längden på dem, och de sista ulltottarna ”fångas” in med skärets yttersta tänder genom att huden dras fram på benet med den saxfria handen. För den högerhänte är det enklast att klippa fårets vänstra sida först, då man kommer till bakre regionerna, eftersom man då kan klippa under anus (och e.v. genitalierna) hela vägen till andra låret. Halsen kan klippas antingen uppifrån huvudet neråt, eller tvärtom, men här måste man alltid sträcka väl på huden för att undvika klippskador! Mellan låren och ut under svansen är det viktigt att klippas från ena låret till det andra. Hälsenan är inte svår att klippa av, och risken att djuret hoppat till just när saxen kommer dit kan annars vara förödande om saxen vinklas mot senan. Dra hellre fram huden med handen till lårets framsida och klipp den längs med låret om djuret har ull långt ner på benet. | |
Det allra svåraste partiet för fåren är under magen då man ska klippa dem i klippstol. Baggarna är dessutom mer svårklippta där. Många uppskattar inte detta moment alls, då de gärna vill behålla sina skatter i fred. Iaktta stor varsamhet och skydda gärna juvelen med handen när saxen närmar sig, och glöm inte att sträcka på huden! Många baggar kråmar sig ofta då man klipper under magen, och då veckar sig huden, vilket lätt ger klippskador. Riktningen på klippningen under magen är densamma som då man klipper sidorna, d.v.s. uppifrån och ner, fram till mitten av magen. Resten tas lämpligen från andra sidan. Svansar klipps först på undersidan och sedan vid sidorna tör att till sist klippas på ovansidan om de är långa och ullbeklädda, men mjölkfår-svansar kräver trots sin längd oftast ingen klippning alls, då de brukar vara klädda med mycket kort ull.
Har djuret haft diarré är det inte alls roligt att klippa dem i baken. Tyvärr måste de klippas allra mest just därför, så att utrusta sig med en handsax då är inte helt fel, eftersom skären ofta blir slöa då man klipper i gödselbemängd ull. Är gödseln ända in på skinnet kan det vara en bra idé att vänta ett par veckor tills efter att diarrén upphört innan man klipper, så att ullen hinner växa ut och saxen kan klippa av under gödseln.
För den som vill klippa med tackorna enligt de professionella fårklipparnas metoder, rekommenderas fårklippningskurser och/eller instruktionsvideo. Sådana finns att köpa även för klippstol hos LG-produkter i Sölvesborg (0456-303 31). Att klippa får är som att dansa, man behöver lära sig stegen för att ingen ska bli sårad. Det är dock inte alltid så att man ska begränsa klippningen till att endast omfatta två individer, utan man kan vara flera om man bara vet var alla har sina fingrar. Ha första förband tillgängligt alltid vid klippning och se till att rengöra såren väl, det är skitigt arbete för det mesta! | |
| Övrigt att tänka på | |
Ullen är en fantastisk gåva fåren skänker oss. Med fel utfodring och klippning kan man ödelägga ullen, och värdet helt försvinna. Att utfodra djuren med tanke på ullen är en bra idé om man inte bara vill se klippningen som ett nödvändigt moment i produktionen. Utfodra då alltid djuren så att de inte spiller in foder till sin liggyta, och använd hellre ensilage än hö. Om du använder hö, tänk då på att timotej har hullingar som fastnar i ullen. Ge dem vatten i vattenkoppar istället för stora baljor som de kan få ner halsullen i. Undvik att strö halm på ryggarna, speciellt noga är det om de inte är nyklippta. Tänk också på att färga djuren med spray eller andra färgmarkeringar i huvudet eller någonstans där du inte värdesätter ullen, eftersom inte all färg går att tvätta bort. Sorteringen av ullen innebär att den värdefulla ryggullen separeras från den något sämre hals -och lårullen, samt att bukullen kastas iväg.
Ull som inte kan användas kan läggas i en aktiv gödselbädd där den bryts ner på ca ett år. För den som inte själv ska använda ullen är det viktigt inte bara att veta hur ullen ska sorteras utan också vilken sorts ull köparen vill ha. Ta reda på detta innan klippningen så kan man spara mycket tid på att göra rätt från början. Papperssäckar är numera ganska dyrbara, så packa ullen väl och separera varje ullfäll med ett tidningsblad (dagstidningspapper), utan att snurra ihop fällen i sig själv. Den ska kunna läggas ut som den satt på fåret innan klippning om klippningen gjorts av proffs. | |
Många undrar varför jag som fårklippare inte gillar att klippa klövarna på fåren då jag ska klippa ullen. Svaret på den frågan är inte bara ett, utan flera. Dels kan man tänka på fårklippning som en montering längs ett löpande band. Ju färre moment att utföra, desto högre tempo. Detta gynnar såväl min egen rygg såsom de djur som står och väntar på att klippas. Ska man klippa klövar innan ullen ska hamna på samma ställe måste allt klövklipp bort mellan varje djur, vilket är stökigt och sällan blir helt bra. Nyklippta klövar är väldigt skarpa i kanterna och man får oerhört lätt rivsår av klövarna om tackan sparkar till lite. Dessutom är det så att man lätt får ömma händer av att klippa många klövar varje dag. Tackornas intresse för att ligga stilla under själva klippningen minskar också om man först vill att de ska stå ut med klövklippningen, och de svarar med att sparka lite mer, en stundtals smärtsam erfarenhet. Tills sist är det så att ju mindre saxen är i luften, ju varmare kan skären hålla sig. Detta innebär att det fårfett som finns på skären från ett får till ett annat inte hinner stelna, och det blir mindre motstånd vid klippningen. Även då det är 25 grader varmt vid klippningen stelnar ullfettet på skären, och den enda metoden för att undvika detta är att klippa hela tiden eller doppa i lösande medel.
| |
| För den som inte tycker att det verkar enkelt att klippa får, tänk på att det finns en del människor som inte gör mycket annat än reser runt och klipper får, men ta reda på hur snabb ”din” klippare är. David Fagan satte nytt världsrekord 2003 genom att klippa ett lamm på 18,5 sekunder, men tänk på att det är få förunnat att ens lyckas komma i närheten av detta rekord. Runt 1-2 minuter per tacka brukar klippningen ta för de proffsigare när de ”bruksklipper” i besättningarna. Flera av oss tar det betydligt lugnare. Några klipper bara 4 djur per timma, och det blir ju lite skillnad om man har ett par hundra tackor som står och svälter i väntan på klippning, vem det är som ska klippa… | |
När ni läser detta väntar vi bara på att spinneriet ska få ullen omvandlad till garn, en lika intressant process som det antagligen är för den som odlar egna druvor till vin, varje årgång är unik.
| |
| |
| Mie Meiner, fårklippare sedan 1991 | |
