Kunskap

På gång
Flera gutefårsägare har drabbats av slakterier som kasserar deras lamm på grund av gult fett. Läs mer om detta i artikeln som du hittar genom länken nedan.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött är ett treårigt EU-projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark).

En liten ruta uppe till höger, kan det vara något? Skriv in ett djurnummer och tryck på Sök så kommer du snabbare till djurkortet

Hos lamm har förgiftning orsakad av tanninerna i ek setts hos unga individer som under
digivning även har ätit blad, ollon och kvistar. Symtomen har varit anorexi, depression med
sänkt allmäntillstånd och en avvikande lutning i djurets kroppsställning (Eroksuz et al, 2013). sida 5

Fårsemin har vind i seglen. Beställningarna inför årets semineringar har fördubblats och det finns fler raser och baggar att välja på än tidigare.

– Vi har lika bra dräktighetsresultat på tackor som man har på korna, säger Magnus Håård, som är avels- och djurhälsoansvarig i Svenska Fåravelsförbundet.

I dagens program har vi en rapport från spannmålsmarknaden. Och vi berättar om att allt fler fårproducenter får upp ögonen för att ta vara på sina skinn. Vi har besök Tranås Skinnberedning dom bereder 65 000 skinn varje år.

LRFs Statistikplattfrorm

SVA tar betalt för destruktion vid obduktion

Det är de inköpta djuren som innebär störst risk för att få in smittor i sin djurbesättning. Därför är det av stor vikt att kontrollera livdjuren noga. Fårhälsoveterinär Ulrika König tycker att man helst ska undvika att köpa in djur om det går.

När Sverige är scrapiefritt försvinner subventionen för kadaverhämtning . Nu oroas fårnäringen för kostnadsökningar och kritiserar Lantbrukstjänsts prissättning.

LRF Korta fakta om svensk lammuppfödning

Karin och Bengt Ericson arrenderar Ekeby gård sedan 1988 av Eskilstuna kommun.
På gården lammar tackor både i januari och april. Det viktigaste är att tackorna mår bra och levererar och kan föda upp friska och bra lamm.

Rapporten innehåller en sammanställd slakterienkät ställd till ett antal svenska slakterier som slaktar får/lamm och är genomförd under augusti/september 2015. Genomförandet av enkätstudien var ett av delmomenten i projektet ”Ökad kunskap om svensk får- och lammköttskvalitet” för att stärka och utveckla kvaliteten på det svenska lammköttet. Syftet med projektet var att genom enkäten få ökad kunskap om rutiner runt lammslakten vid svenska slakterier, med fokus på hantering av lammen före och efter slakt, metoder för hängning och nedkylning samt synpunkter på slaktkroppskvalitet och eventuella kunskapsluckor.

Konsumenter uppmärksammar och värdesätter lammköttets ätkvalitet allt mer både nationellt och internationellt. Ur ett kundperspektiv framhålls i internationella studier att ätkvalitetsegenskaper som smak, mörhet, saftighet och färg som viktigast. I de fåtaliga svenska studierna utrycker svenska konsumenter snarlik prioritering men hänsyn måste tas till att olika individer, beroende på erfarenhet, tradition och smak, har olika önskemål och förväntningar.

Fotröta hos får är en smittsam och smärtsam sjukdom som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Tre nya metoder har utvecklats; för att förenkla upptäckt, för att bestämma hur pass sjukdomsframkallande bakterien är och för att effektivisera laboratorieanalyserna. Bakom denna tillämpade forskning står Sara Frosth, som är doktorand vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).