Vid det här laget börjar de flesta vårlammande besättningarna att närma sig lamning – om inte de första lammen redan kommit. Lammets första veckor i livet är en stor utmaning eftersom lammet måste kämpa för att klara av sin nya miljö och alla utmaningar som vädret och sjukdomar kan innebära. Läs Michael Gottsteins artikel om råmjölk.
Den vanligaste dödsorsaken för nyfödda lamm är svält/exponering och infektioner. Lyckligtvis har naturen försett dem med ett unikt ämne som kan ge det nyfödda lammen hjälp att motstå dessa hot – dess namn; Råmjölk!
Råmjölk är en unik produkt och den utför flera saker när den väl finns i lammens mage. Den främsta uppgiften är att förse lammet med näring. Den har ett högt innehåll av energi och protein och förindrar svält och och gör det möjligt för lammet att stå emot väder och vind.
Det andra syftet med råmjölk är att ge det nyfödda lammet ett passivt immunsystemet. Lamm föds utan immunförsvar. Men under de första 24 timmarna av sitt liv kan de absorbera antikroppar genom tarmväggen till blodet. Råmjölken innehåller dessa viktiga antikroppar som hjälper lamm att försvara sig mot infektioner tills att det har utvecklat sitt eget immunsystem.
Den tredje viktiga funktionen som råmjölk uppfyller är att den fungerar laxerande för att rengöra och rensa lammens matsmältningssystem.
Den viktigaste uppgiften för fårskötaren efter lamning är att se till att lammen får tillräckligt med råmjölk. Mängden råmjölk som lammet dricker och den tidsram inom vilken den konsumeras är mycket viktiga. Ditt mål bör vara att varje lamm får minst 20% av sin kroppsvikt i råmjölk under de första 24 timmarna i livet. Av de 20% bör 5% förbrukas under lammets första 6 timmar och ytterligare 5% innan lammet är 12 timmar gammalt. Detta innebär att ett lamm som väger 5kg behöver ha 250 ml (5%) inom de första sex timmarna i livet och ytterligare tre mål med 250ml innan det är 24 timmar gammalt. Det är totalt 1 liter råmjölk. För en tacka med tvillingar innebär det hon behöver för att producera 2 liter råmjölk inom de första 24 timmarna.
Tackor som har fått tillräckligt med foder under hela dräktigheten bör kunna uppfylla detta mål. Några tackor kommer att producera mer och vissa kommer att producera mindre. Det är en bra idé att samla till en råmjölksbank från tackor som har överskott och lagra detta i kylskåpet (i upp till sex veckor) till lamm från tackor med otillräcklig försörjning. Kommersiellt tillgänglig råmjölksersättning och råmjölk från kor kan också användas men är inte lika bra som den riktiga råmjölken. Om du tänker använda råmjölk från kor bör du öka utfodringenmängden med 30% på grund av lägre koncentration av näringsämnen och om möjligt blanda råmjölk från ett antal kor.
Råmjölk kan frysas för att lagra den under lång tid. Du bör dock vara försiktig vid upptining eftersom det är mycket hög halt av protein som kan denatureras av överskottsvärme. Det är viktigt att upptiningen av fryst råmjölk sker gradvis och vid en temperatur på högst 60 º C. Tina ALDRIG fryst råmjölk i mikrovågsugn.
Det är viktigt att inte underskatta vikten av att få i lammen råmjölk så snart som möjligt efter födseln. Den effektivitet med vilken antikroppar tas upp via tarmväggen minskar snabbt efter de första 12 timmarna i livet. Därför är det viktigt att nyfödda lamm får sin råmjölk så snart som möjligt efter födseln. Om lammet inte kan suga på rätt sätt (på grund av dålig spenplacering, svaga lamm mm) bör lammet fodras med hjälp av en flaska och napp eller sondmatas.
Efter lamning ska tackans spenar dras så att förseglingen på spenen bryts så att lammen lättare kan suga och för att se till att det finns tillräckligt mycket råmjölk. Om du upptäcker att din tackor har brist på råmjölk måste du höja mängden/kvaliteten spannmål och/eller proteinfoder omedelbart. Du bör sträva efter att fodra mellan 200 och 240 g protein per lamm och dag. Sojamjöl/pellets är den bästa tillgängliga proteinkällan.
Johanna Rangrost Ahlström har gjort en fri översättning av Sheep Farm Management Notesskriven av Michael Gottstein.