Hämtat ur Marknadsnytt nr 6 2000 Publicerat med tillstånd av Swedish Meats
EUs lammproduktion minskar något åren 2000 och 2001
Det finns en svag tendens till fortsatt krympning i EU´s fårpopulation och produktion. Slaktminskningen är ca 1 % vardera av åren 1999, 2000 och 2001. Kraftigast nedgångstrend de båda sistnämnda åren finns i Finland och Holland.
Pristendensen för lammkött i EU är uppåtgående. Efter en ökning i fjol på drygt 1 % får vi i år en ytterligare höjning på preliminärt nära 8 %. Kraftigast prishöjningar konstateras för Irland, Frankrike och Tyskland. Nedgångar konstateras däremot i första hand i Grekland och Sverige. Inför nästa år finns förväntningar om en stabil till svagt uppåtgående prisnivå.
Reform av EU´s lammköttsreglering
Inför den aviserade översynen och reformeringen av EU´s lammköttsreglering har kommissionen låtit ta fram en konsultrapport över nuvarande reglerings måluppfyllnad och funktion. Huvudmålsättningen är att etablera en gemensam marknadsordning, att stabilisera marknaden och att ge får- och getproducenter en skälig levnadsstandard. Rapporten bygger delvis på förhållandena på EU-nivå, delvis på förhållandena i de stora lammproducerande länderna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Irland. Huvudfrågeställningen har varit:
Tackpremiens betydelse och dess koppling till producentinkomsten
Lammregleringens betydelse för produktionen
Lammregleringens betydelse för landsbygd och miljö
Ungefär 80 % av alla tackor finns i LFA-områdena och får därmed del av tilläggspremien. Specialiserade köttfårgårdar har knappt 1/3 av totala tackantalet i EU. 30 % av tackorna finns i kombination med nötköttsproduktion. Ytterligare 27 % av EU´s får och getter finns på mjölkfår- och getfarmer, huvudsaklingen specialiserade. En fortsatt strukturutveckling har under 90-talet skett mot större enheter.
Vad gäller tackpremien och dess fastställande konstaterar rapporten generellt att nuvarande ordning har misslyckats med att ge specialiserade lammproducenter en inkomstnivå jämförbar med genomsnittet inom jordbruket. Under 90-talet har relativnivån mot andra produktionsgrenar endast marginellt förbättrats.
På getsidan är förhållandet något bättre. I LFA-områdena har inkomsten för specialiserade lammproducenter följt trenden för andra gårdar. Detta hänger främst samman med inkomster utöver den rena tackpremien och marknadspriser. I icke LFA-områden har inkomsten mellan 1992 och 1996 fallit med 20 %.
En rad tekniska svagheter påpekas såsom använda omräkningskoefficienter från levande till slaktad vikt och exaktheten i prisrapporteringssystemet. Samtidigt konstateras att själva grunduppbyggnaden i prisrapporteringssystemet är relevant och att själva datainsamlingen är väl fungerande.
Vad gäller lammregleringens påverkan på produktionen konstaterar rapporten att införandet av individuella kvoter 1992 har medverkat till att stabilisera tackbeståendet inom EU som helhet. Strukturutvecklingen mot större enheter har dock fortsatt. Samtidigt konstaterar rapporten att kvotsystemet innebär risk för konservering av strukturer och dämpad effektivitetsutveckling. Detta illustrerar konflikten som finns mellan att dels försöka skapa en effektivitet i produktionen och produktionsstrukturen samtidigt som sociala och landsbygdsbevarande strävanden finns inbyggda i samma instrument.
Några hinder för producenternas anpassning till marknadssignaler har inte konstaterats. Vad gäller säsongsanpassning konstaterar rapporten att det bara är i Frankrike och i någon grad Portugal och Italien som producenterna anpassar sig till prissignaler. Generellt konstateras att i resten av länderna är det svårt att bryta säsongs- och biologiska mönster som ger en slakttopp under hösten när priserna sjunker.
Rapporten konstaterar att vissa skevheter uppkommer mellan producenter som producerar få respektive många lamm per tacka.
Får- och lammregleringens betydelse för landsbygden och miljön är betydande. Tilläggspremien för mindre gynnade områden bidrar till att ge i stort sett med andra produktionsgrenar jämförbar inkomst inom sådana områden. Specialiserade lammproducenter utanför LFA-områdena konstateras kunna anses som missgynnade. På denna grund anser rapporten att de särskilda tillägget är för högt i missgynnade områden.
Miljöeffekterna av får- och getproduktion sätts främst i samband med för hårt eller för lågt betestryck. I Sydeuropa framhålls ofta betesbehovet för att förhindra gräsbränder. Inga markanta skillnader har uppkommit under den studerade perioden. I Grekland, Frankrike och Irland konstateras dock betesbeläggningen ha reducerats medan den har ökat i Storbritannien och Spanien. Rapporten konstaterar svagheterna i att mäta miljöeffekter främst via betestrycket. Den konstaterar också att baserad på denna variabel finns stora skillnader mellan medlemsländerna.
Konsultrapportens förslag
Vad gäller framtida marknadsreglering för lammköttet föreslås tre huvudalternativ i konsultrapporten; bevarande av nuvarande ordning, detaljförbättring av nuvarande system eller en förenkling av nuvarande system.
För att behålla nuvarande system talar att det i huvudsak har uppnått målsättningarna på EU-nivå men lett till väsentliga variationer mellan medlemsländerna. Om kommissionen anser att påpekade svagheter och problem är acceptabla ser rapporten det som möjligt att behålla nuvarande system i stort sett oförändrat. Man framhåller dock att man anser tillräckliga svagheter finns i nuvarande marknadsreglering för att de två andra föreslagna alternativen skall utvärderas djupare.
Det andra alternativet skulle innebära en detaljförbättring av nuvarande system. Detta skulle främst innebära att förbättra exaktheten i bestämningen av baspriset, att se över prisrapporteringssystemet och bl a dess koppling till slaktvikter samt att förbättra omräkningssystemet för pris på levande djur till pris för slaktkropp.
Det tredje alternativet att förenkla nuvarande system skulle innebära bl a övervägande att införa en fast djurpremie liknande det system som finns på nötsidan. Därmed skulle administrationen klart förenklas både för medlemsländerna vad gäller rapportering och inte minst för kommissionen. Producenterna skulle dessutom i förväg veta premienivån och det skulle innebära fördelar budgetmässigt för kommissionen.
Reform av lammköttsregleringen
Kommissionen redovisade sin tolkning av konsultrapporten kring får- och lamm-köttsregleringen. Man framhöll att konsultrapporten utgör en underlagsdel för fortsatt hantering inom kommissionen. Man delar synen om både för- och nackdelar med nuvarande ordning men framhöll samtidigt att en förenkling enligt alternativ tre skulle ha en rad fördelar.
Från COPA/COGECA´s sida fokuseras kring rapportens verifiering av att inkomstnivån inom lammnäringen är för dålig. Förutom den rena inkomstsituationen framhåller man starkt att får- och lammköttsproduktionen är koncentrerad till områden med få eller inga alternativ för annan verksamhet. Produktionsgrenen är därför ur landsbygds- och miljösynpunkt synnerligen angelägen. Multifunktionalitetsargumentet har större bäring i denna sektor än på något annat håll.