Det senaste regnet har kommit som en lättnad för de flesta fårägare och nu när jag sitter och skriver detta så växer gräset bra. Tänk tillbaks två månader i tiden till mitten på mars och fundera över hur mycket gräs du hade då.
Ett av de vanligaste problemen jag ser på lammgårdar är att fåren är ute på bete för länge på hösten. Detta resulterar i att betena inte får vila i tid och att det blir dåligt med bete till tackorna och de små lammen på våren. Dåligt bete i under den tidiga dräktigheten leder till sämre mjölkproduktion vilket i sin tur leder till dålig lammtillväxt och sen avvänjning. När avvänjningen blir fördröjd så konkurrerar tackorna och lammen om betet vilket sätter extra press på markerna och det blir svårt att ta bra skördar till vintern – den onda cirkeln är igång.
Vad är då skälet till att man lämnar tackorna ute de där extra veckorna? För det mesta är orsaken att man är rädd för att man har för lite vinterfoder. Det är nu det är dags att planera för kommande vinter. Tänk efterordentligt så att du har nog med högkvalitativt grovfoder för hela nästa vinter, även om det blir en lång vår. Då kan du ta hem tackorna från betet i god tid i höst och säkra upp ett bra vårbete.
Att räkna ut hur mycket ensilage du behöver är inte så svårt. Vad du behöver veta är hur många får du kommer att ha i vinter och hur länge de kan tänkas gå inne.
Din djurtäthet, lamningssäsong och längden på lamningsperioden bestämmer hur mycket mark du behöver stänga av på hösten och när du behöver göra detta.
Majoriteten av de besättningar som har lamning i mars-april ska börja stänga av betesrotationen i slutet av oktober och tar in tackorna i december. Där man lammar i mars så blir vintersäsongen då ca tre månader. Gårdar med hög djurtäthet kan lägga till en liten säkerhetsmarginal, säg 3,5 månader.
(Kom ihåg att han pratar om Irländska förhållanden så här måste man lägga på längre tid för vinterperioden. Reds anm.)
När du väl har bestämt vinterperiodens längd och antalet tackor som ska hållas inne så kan du räkna ut hur mycket foder som behövs på detta vis:
En tacka av tyngre ras i mitten av dräktigheten behöver ca 1 kg ts per dag. Om man har 90 dagars vinter så blir det 90 kg ts per tacka. Nästa steg är att multiplicera det med antalet tackor på gården. Till exempel så behöver en gård med 200 tackor då 200x90kg=18 000 kg ts grovfoder. Den här siffran måste nu omvandlas till ensilagebalar eller volym i plansilo. I tabellen nedan ges de vanligaste värdena på ts som man brukar få på grovfoder.
| Pit silage 20% dry matter | 1 tonne | 200kg dry matter | |
| Pit silage 25% dry matter | 1 tonne | 250kg dry matter | |
| 4×4 round bales | Silage | 600-700kg | 180-200 kg dry matter |
| Hay | 240kg | 200kg dry matter | |
| Straw | 150kg | 130 kg dry matter | |
| Small square bales | Hay | 20kg | 17 kg dry matter |
| Straw | 12kg | 12.5kg dry matter | |
Om man tittar på siffrorna ovan så skulle vår 200 tackors flock behöva (18000/200 kg per ton) 90 ton siloensilage (20 % ts) eller (18000/180 kg ts per bal) 100 x 600 kgs rundbalar med ensilage för att klara av tre månaders vinter.
När du planerar hur mycket mark du behöver för att skörda ditt vinterfoder så kan ett bra sätt att uppskatta vara så här:
Förstaskörd som inte betats senare än april och skördas sent i maj/tidigt i juni ger ungefär 10 ton ensilage eller 2000 kg ts per tunnland. Andraskörd som tas i juli/augusti ger ungefär 6,5 ton ensilage eller 1300 kg ts per tunnland. De här siffrorna skall endast tas som en riktlinje eftersom det finns stora variationer i jordmån, geografiskt läge och vallkvalitén.
Att ha tillräcklig mängd grovfoder för vintern är första steget att utgå ifrån. Kvalitén på fodret är nästa del av ekvationen. Kom ihåg att konserverat foder inte är billigt. Det är inte stor mening med att spendera pengar på att konservera foder som inte tillgodoser fårens behov och som kommer kräva stora mängder tillskott i form av kraftfoder.
När kraftfoderpriserna låg på 160- 170 € per ton så var det inte en så stor sak att komplettera grovfodret med det. Vissa lantbrukare gav tom i princip bara kraftfoder i ett försök att reducera arbetskostnaderna och behovet av vintergrovfoder. Nu när priserna på kraftfoder har gått upp markant och det inte finns någon indikation på att de kommer falla igen så har det blivit än viktigare att ha bra grovfoder till vintern.
Gräs med grova stjälkar är inget bra vinterfoder. Sikta på att producera ett vinterfoder med högt fodervärde (68 % DMD eller bättre). När man strävar efter att producera ett bra grovfoder finns det några enkla regler att följa. Ge så mycket gödning som grödan kräver. Till förstaskörden ska du sikta på att ge 80 enheter kväve. Innan du skördar så ska du försäkra dig om att nog tid ska ha gått från det att du spred gödningen till skörden för att försäkra dig om att kvävet i plantan är förbrukat. Detta kan man få analyserat på ett Teagasc-kontor om man känner sig osäker.
Får är känsliga för Listeria som är en bakterie som man hittar i ensilage som det har kommit jord i vid skörden. För att undvika detta är det bra att välta vallarna på våren och sedan ska du se till att alla maskiner är rätt inställda vid skörd så de inte får med jord av misstag.
Teagasc undersökningar visar att höjden på vallen har stor betydelse för fodervärdet för fåren. Korta strån (skurna) leder till högre intag och kan minska behovet av komplettering. Detta måste dock ställas emot önskemålet att skörda senare på säsongen och få en torrare skörd som i sin tur ger en torrare ströbädd och minskade klövproblem.
Ju torrare skörden är desto viktigare är det att man har tillräckligt många lager plast på balarna. Sen är det alltid viktigt att hantera balarna försiktigt vid transport och när man ställer upp dem för att förhindra skador på plasten.