Detta är ett problem som tack och lov inte är lika vanligt hos oss svenskar som hos irländarna men högst aktuellt med den allt högre förekomsten av hälta och dyra behandlingar. Hälta är en plåga hos de flesta fårägare. Förutom tiden man lägger på att behandla halta djur så kostar också kemikalierna och antibiotikan en massa plus att halta djur sällan utvecklas särskilt bra.
Sheep Farm Management Notes: 09/12/2008
As winter approaches get on top of lameness in your flock
Michael Gottstein
I en undersökning som Teagasc genomförde hos lammproducenter för några år sedan visades att förekomsten av hälta hos lågland besättningar varierade mellan 18% ner till 1%. Målet är att ligga under 5%. Vilka är problemen och hur får vi förekomsten av hälta under målet?
Nyckeln till att kontrollera dem är att förstå vad de främsta orsakerna till hälta är. Över nittio procent av hältorna orsakas av antingen fotröta (footrot) eller klövspaltseksem (scald). De organismer som orsakar klövspaltseksemet finns i miljön och kommer därför att ständigt utmana får. Fotrötans organismer å andra sidan kräver får för att överleva och de kan inte överleva under långa perioder i avsaknad av får. I teorin bör det därför vara möjligt att eliminera fotröta helt från din flock av får men i praktiken tenderar kroniskt infekterade får att hysa infektion vilket gör fullständig eliminering svårt.
När får stallas in ökar utmaning att hålla sjukdomen på en låg nivå på grund av att djurtätheten ökar och närheten av fåren till varandra. Om ett betydande antal får är halta under stallperioden kan hältan eskalera och man kan tappa kontrollen om de lämnas obehandlade. Under den närmaste månaden eller så kommer många fåratt stallas in på irländska gårdar. Genom att ta några enkla steg innan installning är det möjligt att minska hältorna i stallet till hanterbara nivåer.
Vid installning finns det två tumregler. Den första är att aldrig stalla in ett halt djur och den andra är att börja behandlingen mot hälta två veckor innan installning så att du inte har några halta djur vid installning. För att bli framgångsrik måste du ha ett effektivt FOTBAD. Nyckelordet här är effektivt.
Så vad som utgör en effektiv FOTBAD? Följande punkter är väsentliga delar vid fotbad:
- Ta reda på hur mycket som ryms i fotbadet. Först då kan du använda rätt mängd av kemikalien.
- Använd rätt mängd av kemikalien. Utspädningsförhållandet för koppar- och zinksulfat är 1kg per 10 liter vatten. Om du använder formalin är utspädningsförhållandet 3 liter formalin per 100 liter vatten.
- Fåren måste gå i fotbadet med relativt rena fötter. Antingen kan du gå med dem över grus innan fotbadet eller ännu bättre är att ha ett andra fotbad med vatten i för att tvätta fötterna innan de går i det fotbad som innehåller den kemiska lösningen.
- Maximera den tid som de får stå i fotbadet. Stand-in footbaths där ett gäng får stå i lösningen i 10 minuter eller så (20 min enl. fårhälsovården, reds anm.) är ett bättre alternativ än att gå igenom badet.
- När fåren går ur fotbadet bör de tillåtas att stå på ren torr mark (helst betong eller grus) så länge som möjligt.
Efter fotbadet verkar de djur som har en infekterad klöv ofta lyfta på detta benet. Detta kan hjälpa dig att identifiera får, som bör skiljas ut, undersökas och ombehandlas. Om infektionen är särskilt dålig bör behandling med antibiotika beaktas under veterinärs inrådan. Halta får bör hållas åtskilda från friska och fotbadas var fjärde till femte dag tills de har tillfrisknat.
När fåren väl är installade är det en bra idé att fortsätta att fotbada med jämna mellanrum. (Ej enl. Sv. djurhälsovårdens rek., reds anm.) Detta är något som inte sker i många besättningar. Användning av släckt kalk längs foderplatserna två gånger i veckan innan ströning har visat sig bidra till att förhindra spridning av hälta. Detta är särskilt viktigt där får fodras relativt blött ensilage.
Ta tag i dina hältor i år! Starta ditt fotbadande minst två veckor innan installningen så att du har tid att ta itu med problemfall.
Är du mer intresserad av hältor finns ett examensarbete som tar upp klövproblem i ett internationellt perspektiv samt en broshyr som kan beställas från jordbruksverket om klövvård och klövsjukdomar hos får.
En fri översättning gjord av Johanna Rangrost Ahlström. Läs orginalet här.