För att kunna hitta parasitäggen i träckproven fick vi lära oss att blanda rätt och att leta efter rätt saker i mikroskåpen. Här kan du läsa hur vi gjorde och få en repetition för dig som inte var med.
Lammproducenternas parasitseminarium del 2
På kvällen avnjöt vi Öströö Fårfarms specialitet; helgrillat lamm med potatisgratäng, cheddartsatsiki och myntagelé.
Lammen grillades över öppen eld och middagen serverades i brännvinskällaren. Förutom god mat bjöds vi också på gott sällskap med flera tal som berömde dagens insatser, som Kalle Hedin uttryckte det ”jag tycker synd om dem som inte är här”.
Dag 2
Dagen inleddes av Prof. Johan Höglund som arbetar som parasitolog vid SLU. Han sammanfattade lite ifrån dagen innan och gav sig sedan djupare in i parasiternas äggurskiljning. Normalt sett ses en tydligt ökning av äggurskiljningen från tackorna i samband med lamningen. Efter lamningen och i början av laktationen sjunker tackornas fysiska kondition och detta sammanfaller ofta med vårens intåg vilket gör att parasiterna blir mer aktiva. Det finns dock inga svenska studier på exakt hur förloppet ser ut för svenska tackor med olika lamningstidpunkt och när ökningen inträffar. För att själv kontrollera när detta inträffar kan Fecpac vara mycket användbart. Flera deltagare på seminariet berättade om att de kunnat upptäcka ökningarna av äggen i träcken hos sina tackor genom att använda Fecpac och då kunnat avvärja den stora urskiljningen av äggen.
Stort intresse och många frågor från deltagarna gjorde det tajt med tid för Johan att prata om resistensen men han berättade att man i svensk studie endast upptäckt tre fall av resistens i Sverige och då endast mot en grupp av avmaskningsmedel (benamidazol).
Vid fm-kaffet informerades vi om Innovis verksamhet och deras nuvarande och framtida projekt. Innovis arbetar bla med rådgivning, semin och uppfödning av moderdjur. Mer om detta finns att läsa på www.innovis.org.uk eller på Lammproducenternas hemsida.
Efter detta delades deltagarna in i tre olika grupper för att delta i de praktiska momenten. De tre delmomenten var preparering av träckproven, diagnostisering av ägg och hanteringsexempel.
Preparering av träckproven
Jag trodde att detta var den enkla biten vilket visade sig vara en missuppfattning. Eurion Thomas vägledde oss genom
denna del och alla fick tillreda sina eller andras prov. Träckprov från olika grupper av djur ska särskiljas, på så sätt vet man om och när det är dags för just den gruppen att avmaskas. Sedan mäts mängden träck noga upp, vägs och blandas med vatten för att lösas upp (inte trycka för hårt så man mosar äggen). Därefter blandas träckblandningen med mättad saltlösning och silas. När vi sedan skulle ta upp prov för att fylla i täckglasen var det viktigt att skaka försiktigt först (annars flyter äggen på ytan) och sedan hålla pipetten i våg för att inte äggen bara skulle ligga överst och inte komma med in i täckglaset.
Eurion poängterade även att det är minst lika viktigt att köra Fecpac efter en avmaskning för att se om avmaskningen hade önskvärd effekt.
Diagnostisering av ägg
Från Innovis var också Emma Riley med och hon instruerade oss i hur vi skulle använda mik
roskopen, vad vi skulle titta efter och hur vi skulle räkna äggen. Täckglaset innehåller två små kammare som helt fylls med lösningen, på täckglaset finns hjälplinjer som underlättar räkningen och som (tillsammans med rätt ”recept” i blandningen) gör att vi kan räkna ut hur många ägg per gram träck vi hittar. Med Fecpacs metod ska man endast räkna rundmaskar, och äggen från de olika rundmaskarna ska (och kan) inte skiljas åt.
Vi kunde också se ägg från coccidier, ägg från andra maskar, luftbubblor och rester från foder. Det var lite klurigt att vara säker på vad som inte skulle räknas. Med lite träning, vägledande bilder och erfaren hjälp från Emma Riley och Ann Sjunnesson bredvid oss kunde vi dock räkna våra prov och se om våra får enligt Fecpacs rekommendationer behövde avmaskas. Varje prov fylldes i två kammare på täckglaset och summan mellan dessa kammare representerar gruppens förekomst av rundmaskägg.
Hanteringsexempel
Tre leverantörer av hanteringsutrustning fanns på plats (Slättö Kvarn, LG Produkter och Knarrhult) och gjorde sitt bästa för att framhäva fördelarna med sin utrustning. För oss som var på plats var det mycket värt att få se hantering av fåren i utrustningarna på plats och vi var nog många som blev sugna på olika delar av utrustningarna. Jag hittade olika favoritdelar hos de olika leverantörerna. Det var mycket diskussioner oc
h många lammproducenter var villiga att
dela med sig av värdefull erfarenhet vad gäller hantering vid avmaskning och vägning.
Slutsatser
Jag har i begränsad utsträckning använt Fecpac tidigare men denna övning gav mig nya saker att reflektera över och gjorde mig mer säker på att handha utrustningen korrekt. Det kräver dock en del träning för att vara säker på vad man ser i mikroskåpet men jag tror att de allra flesta som var där kände att det var möjligt att löra sig. Eftersom man fortfarande inte kan få reda på förekomsten av Heamonchus (stora magmasken) bör man nog fortfarande skicka prov till riktiga laboratorium och det kan även vara intressant för att kontrollera sig själv. När man får mer insyn i parasiternas funktion och livscykel känns det väldigt viktigt att avmaska i rätt tid för att utnyttja avmaskningsmedlet på optimalt sätt. För att kunna följa utvecklingen av äggurskiljningen och för att hitta just rätt dag avmaskningen så fecpac mycket användbart.
Johanna Rangrost Ahlström