GrassWatch är ett projekt som studerar gräsets tillväxt i hela England, för att hjälpa producenterna att få det mesta ut av sina gräsvallar. GrassWatch är ett samarbete mellan EBLEX, tio olika lantbruksuniversitet och Farmers Weekly. Här kan du läsa översatta delar av de fortlöpande resultaten, samt tidigare års resultat.
Gräset växer långsamt i UK – maj 2011
Gräsets tillväxt har ökat sedan regnet kom, men över nästan hela UK ser man gärna att man får mer regn.
Data från GrassWatch visar att att tillväxten på flera ställen är lägre i år än föregående år. Detta kommer att påverka betet.
Årets resultat från GrassWatch kommer att användas för att jämföra en normal vår mot tidigare års sena och torra vårar. Enligt Liz Genever, forskare på EBLEX, har man i år en tidig men torr vår som påverkar gräset negativt.
At Duchy College in Cornwall, average grass growth has nearly doubled in the past two weeks (from 17kg/ha DM to 29 kg/ha DM). However, when compared to figures from 2010, grass growth in May 2011 is still 40% lower.
–>
Torrt väder ger en tuff start för gräset – april 2011
Gräset börjar växa bra på flera platser i England, enligt GrassWatch. Med det har inte kommit mycket regn och många börjar bli oroliga för gräsets tillväxt. Universiteten som i år deltar i GrassWatch har börjat lämna in sina första resultat.
Tillväxten är högre i år än förra året vid den här tidpunkten. Resultaten visar också på att smältbarheten är högre i år än förra året.
Gräset växer bra i Shropshire, men i Worcestershire växer det sämre på grund av torka. Där har det endast regnat några millimeter sedan början på mars.
GrassWatch 2011 börjar – februari 2011
Istället för att utfodra med korn för 180 pund per ton, så kan dina djur få samma energivärde från foder som kostar 77 pund per ton. Skillnaden heter välskötta vallar!
Endast sju av 30 fält hade perfekt pH värde på 6-6,5. 17 % av fälten hade lågt fosforvärde och 43 % lågt kaliumvärde. Detta påverkar såklart avkastningen. Gräsets rötter och dess näringsupptag påverkas negativt om fosfor och kaliumvärden är låga. Även klöverhalten påverkas. Klöver är en billig kvävekälla och 30 % av torrsubstansen bör bestå av klöver. Enligt GrassWatch hade 75 % av fälten en klöverhalt på under 10 %.
Att ta vara på gräset är nyckeln till beteseffektivitet. Om gräset får växa för högt tappar man i tillväxt senare på säsongen. I UK tar man idag tillvara 50 % av gräsets tillväxt, i NZ är siffran 66 %.
Stora skillnader i tillväxt – Charlie Morgan, maj 2010
Fälten som används i projektet representerar både högavkastande vall, normal avkastande vall och vall som avkastar sämre än normalt. Resultaten visar tidigt på säsongen redan skillnader i avkastning mellan fälten, men man kan inte se någon skillnad i smältbarhet ännu – vilket troligtvis kommer. Gräs som är färskt på våren är alltid av bra kvalitet oavsett gräsart, med en smältbarhet på ca 80 %. Vilda gräsarter kommer att sätta frö och smältbarheten sjunker, och ett dåligt betestryck påskyndar denna processen även om den påverkar mest av näringsvärdet i marken. När gräset stressas på grund av näringsbrist går det i frö/blom fortare.
Det finns signifikanta skillnader i tillväxt över de olika fälten. Yngre vallar med de senaste gräsarterna svarar bra på näringstillförsel. Mark som har bra näringsstatus har dubbelt så hög avkastning som sämre marker vilka ligger som permanent bete. Fält vid Kingston Maurward College vid Dorset har visat avkastningar på upp till 93 kg ts/ha/dag, när det gödslats med flytgödsel, kväve och fosfor. Vid Plumpton i West Sussex har de ekologiska vallarna tagit stryk av den långa vintern. Bästa fältet avkastar 26 kg ts/ha/dag.
De ekologiska vallarna som var med i studien producerade alla mindre än de konventionella. Enligt Dr Genever borde de avkasta lika bra som konventionella, men eftersom alla ekologiska vallar var placerade i torra områden så påverkades tillväxten av vädret.
Med rätt skötsel kan du få högre skördar. 2010 fick University of Cumbria skördar på 12 ton ts/ha. Men spridninen var stor, med lägsta värdet på 0,8 ton ts/ha vid South Downs at Plumpton College. Medelvärdet över alla fält var 5,5 ton ts/ha. Störst avkastning hade man i konventionella nya vallar, men skillnaden mot permanenta gräsmarker var inte så stor som förväntat. Detta visar på vikten att omläggningen av vallar sker korrekt för att skörden ska bli hög. Siffrorna för de permanenta vallarna slår hål på myten om att de inte kan producera om de sköts rätt.