Jordbruksverket

Enligt EU:s nya djurhälsoförordning ska ansvariga för en plats där djur och avelsmaterial hålls registrera den. Anledningen är att det ska bli enklare att spåra smittor vid eventuella sjukdomsutbrott. Sista dagen för att registrera platsen där djuren hålls, anläggningen, har nu flyttats fram till den 1 oktober. Kraven på registrering gäller även den som transporterar vissa djur mellan länder.

Det djurslag som ur ett statistiskt perspektiv förändrats mest under de senast åren är fåren. Sedan 2019 har antalet får minskat med 8,7 % och sedan 2016 med 13,3 %, vilket motsvarar 77 000 djur. Även antalet jordbruksföretag som har får har minskat mycket de sista åren och i juni 2020 fanns det ca 8 000 jordbruksföretag med får.

Antalet får minskar
Antalet får beräknas preliminärt ha minskat till 509 900 i juni 2020. Det är 7,1 procent färre djur än 2019 och nästan 100 000 färre djur än 2017. Den största minskningen har skett för lamm där antalet djur är nästan 31 000 färre än 2019 (-11,5 procent). Antalet tackor och baggar har preliminärt minskat med 8 100 djur eller 2,9 procent.

Här kan du som producerar foder till produktionsdjur eller utfordrar livsmedelsproducerande djur, säljer foder till livsmedelsproducerande djur i butik, lagrar foder eller transporterar foder anmäla din foderanläggning till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Det gör du på ett snabbt och enkelt sätt i vår e-tjänst.

Färre nötkreatur och får på svenska gårdar

Priser på lamm i Sverige och i EU
Avräkningspriset för lamm i Sverige varierar säsongsmässigt över året med stigande priser under första halvåret och sjunkande priser under andra. Vecka 20 var det genomsnittliga priset 63,32 kr/kg vilket är 13 procent högre än motsvarande vecka 2018. Den svenska produktionen, räknat i ton, var 7 procent högre under januari-mars 2019 jämfört med 2018.

Priser på lamm i Sverige och i EU.
Avräkningspriset för lamm i Sverige varierar säsongsmässigt över året. Vecka 3 var det genomsnittliga priset 39,30 kr/kg vilket är 4 procent högre än motsvarande vecka 2018. Den svenska produktionen, räknat i ton, var 5 procent högre under januari-november 2018 jämfört med motsvarande period 2017.

Utvecklingen av slakt av får och lamm Slakten av får och lamm ökade i maj. Det slaktades under månaden 18 600 får och lamm, varav 16 500 av dessa var lamm. Den totala slaktvikt av får och lamm på 390 ton. I förhållande till maj 2017 och 2016, är det en ökning med 4 % jämfört med maj 2017 och en ökning med 29 % jämfört med maj 2016.

Att vi i växande grad väljer svenskt ursprung när vi köper kött syns i Jordbruksverkets beräkningar av andelen svenskt kött av den totala förbrukningen, som ökade för samtliga större köttslag första halvåret 2017.

Det landskap där det finns minst får är Härjedealen (600 st) följt av Medelpard (2 000 st) och Lappland (2 100 st).

Nu har vi publicerat uppdaterade marknadsbalanser för matfågel, griskött, får- och lammkött, nötkött och ägg. Även Excelfilen för svensk marknadsandel och förbrukning är uppdaterad (endast de två flikar som visar förbrukningen av kött och ägg). Mejeriprodukter och viltkött uppdateras bara en gång per år.

En nyhet är att vi för både kött och ägg från och med nu gör en jämförelse av handeln med andra länder uttryckt i slaktad vikt/färska ägg, tidigare hade vi en beräkning som jämförde några av de mest betydande produkterna uttryckt i produkternas verkliga vikt. Vi kan till en början bara göra denna beräkning en gång per år då det tar för mycket tid rent tekniskt att göra den för alla produkter varje kvartal – möjligen att vi kan göra den även på halvårsbasis i mån av tid. I de nya filerna hittar ni därför jämförelsen på landnivå för 2016 jämfört med 2015. Den övergripande balansen görs dock per kvartal liksom tidigare.

Får Antalet tackor och baggar uppgick till 281 300 i juni 2016. Antalet lamm uppgick till 296 800. Sedan 2007 har antalet tackor och baggar ökat […]

Nyhetsbrev om stöd till landsbygden

Det svenska kontrollprogrammet för den allvarliga fårsjukdomen scrapie har nått sitt mål. Sverige har högsta EU-status, försumbar risk, vilket innebär att det är osannolikt att sjukdomen finns i landet. Den statliga subventioneringen av hämtning och provtagning av kadaver kan därför trappas ner. Djurägarna får alltså åter själva betala en större del av kostnaderna för kadaverhanteringen.