I förra veckans tips diskuterade Michael Gottstein de visuella och fysiska aspekterna hos baggarna. Det sista kriteriet vi ska titta på är härstamningen och produktionsdata.
Produktionsvärderingen
Som sades i början av förra veckans artikel ”hur mycket av baggen du tittar på är avel (genetik) och hur mycket är uppfödning (miljö)?”. Utan någon slags utvärderingsmetod är det omöjligt att säga. När baggens fysiska fördelar beror på generna så kommer han ärva ner det till sin avkomma men när det beror på uppfödningen (foder och skötsel) så kommer det inte nedärvas.
På Irland finns det ett antal olika utvärderingsprogram som avelsuppfödare kan använda. The Pedigree Sheep Breed Improvement Programme (PSBIP) är det vanligaste med flest antal djur anslutna.
The Pedigree Sheep Breed Improvement Programme Lean Meat Index (LMI)
Det här systemet tillhandahålls av irländska jordbruksverket till alla avelsuppfödarföreningarna. De deltagande besättningarna väger lammen vid födseln och sedan igen vid 120 dagars ålder. Vid den andra vägningen kommer det också en tjänsteman från jordbruksverket och mäter muskeldjupet och ryggfettet med ultraljudsscanner. Informationen analyseras och ett beräknat avelsvärde (Estimated Breeding Value, EBV) räknas ut för varje egenskap såväl som ett övergripande LMI för djuret.
All information samlas upp och körs i BLUP (Best Linear Unibased Prediction) där all information från besläktade djur jämförs och justeras för att förbättra noggrannheten i informationen. Effekten av detta blir att man ytterligare minskar effekten som uppfödningen har på lammindexet.
Lean Meat Index – Sire Referencing (LMI-SR)
Detta är i grund och botten samma sak som LMI-systemet med skillnaden att uppfödarna som deltar i programmet också använder ett jämföringssystem för baggar (Sire Referencing Scheme). Detta innebär att ett antal uppfödare använder samma baggmaterial till en del av sina besättningar. Datan man får in från dem blir ännu mer korrekt och hjälper till ännu mer att eliminera uppfödningseffekten.
Så, hur kan informationen användas?
När du går till en baggauktion kommer katalogen att innehålla baggens härstamning och annan information så som scrapie-genotyp, födelsedata och om uppfödaren är med i ett avelsvärderingsprogram så kan du få många olika index så som beräknat avelsvärde för tillväxt (LWT), muskeldjup (UMD), fettdjup (UFD) och LMI.
De första tre LWT, UMD och UFD är beräknade avelsvärden för dessa egenskaper. Medelvärdet är 0 och djur med positiva värden är således bättre än medel och de med negativa värden sämre än medel. Så om du t ex letar efter en bagge med höga avelsvärden för tillväxt så ska du titta efter ett positivt LWT-värde.
En bagge med ett LWT-värde på +2 kommer producera lamm som är 1 kg
(+2 dividerat i 2 eftersom hälften av lammets gener kommer från tackan) tyngre än medellammet vid 120 dagars ålder. Samma sak gäller för muskelvärderingarna. När det gäller fettdjupet så ger ett negativt värde mindre feta lamm.
Det andra indexet är LMI. Detta är en kombination av de tre värdena ovan. Djur med ett LMI över 100 kommer troligen att bli bättre än medel och de som har under hundra sämre än medel.
Tester man har gjort på Teagasc visar att om man använder baggar med högt LMI så ökar man vikten vid avvänjning med 0.15 kg för varje ökning med 10 enheter över 100. På en bagges livstid kan detta bli €200 plus, men det är inte allt… Tackor som tas efter baggar med högt LMI kommer i sin tur ärva ned en viss del av denna förbättrade prestation till sin avkomma.
När du ska köpa en bagge finns det en mängd information tillgänglig som kan hjälpa dig att fatta ett bra beslut. Använd den – fråga uppfödaren så du får all information innan du genomför köpet. Om uppfödaren sölar med att ta fram informationen eller inte har deltagit i något avelsvärderingsprogram så ska du alvarligt fråga dig själv om det verkligen är på dennes djur du ska lägga dina pengar. Framåt uppfödare med bra besättningar har inget att dölja när det gäller information om djuren.
(I andra länder är det viktigt att titta efter scrapie-resistens så det förklaras också i artikeln men jag har inte översatt det eftersom det inte är aktuellt i Sverige.)