En tysk studie av två system för artificiell uppfödning av lamm visar på styrkor och svagheter i olika tillvägagångssätt. Man har jämfört olika utfodringsautomater och olika strategier i tilldelning – allt från individuell ranson med transponder till fri tillgång.
I försöket ingick det 205 lamm av rasen German Grey Heath som föddes upp artificiellt. I fas ett av försöket (före avvänjningen) så ingick det tre sorters foderautomater; fri tillgång i automatisk lammautomat, givor med transponder i en modifierad kalvamma ”Stand Alone II” och i givor med vanliga napphinkar. I fas två (efter avvänjning vid 12 kg vikt) jämförde man abrupt avvänjning med gradvis avvänjning där man reducerade mängden mjölkersättning gradvis under 2 veckor.
German Grey Heath
Varför skulle man vilja lägga ner mycket pengar på ett system för flasklamm? Vid speciella tillfällen kan det vara intressant att föda upp många lamm artificiellt t ex vid intensiv fårmjölksproduktion eller ett saneringsprogram. En möjlighet att rädda avelslinjer vid en Maedi-Visnasanering är att ta alla lammen direkt när de är födda, innan de har druckit råmjölk eller blivit slickade, från modern och föda upp dem artificiellt.
Det gjordes ganska många studier på hur man lönsammast kunde föda upp lamm artificiellt under 1960- och 1970-talen. Då var syftet att optimera en intensiv lammproduktion. Det som skiljer den här studien från dessa är att då använde man huvudsakligen ganska enkla system som napphinkar där man har svårare att kontrollera givorna till lammen. I Europa är det ännu inte så vanligt med automater för att föda upp flasklamm så därför byggdes en kalvautomat om till försöket. Detta visade sig dock inte helt enkelt för några lamm dog av trängseln som uppstod där ibland pga att konstruktionen gjorde det svårt för de främsta att komma undan när de bakom trängde sig fram. Detta rättades naturligtvis till efterhand.
Ett av de kritiska tillfällena vid denna typ av uppfödning är när man ska byta ut mjölkersättningen till fast föda. En abrupt övergång kan medföra en tillfällig viktminskning som kan undvikas med en gradvis övergång. De olika utfodringsstrategierna innan avvänjningen har betydelse för hur snabbt lammen vänjer sig vid fast föda och då sedan hur viktökningen blir efter avvänjningen.
Målet med denna studie var alltså att jämföra effekterna av två foderautomater och ett hinksystem och kombinera dem med abrupt eller gradvis avvänjning och sedan se på (1) lammtillväxt före och efter avvänjning (2) djurhälsa och dödlighet och (3) totala kostnader baserat på arbete, mjölkersättning och utrustning.
Hur gick man då tillväga?
164 naturligt betäckta tackor fick lamma själva men man var med och tog bort lammen direkt efter födseln så att de inte blev slickade eller drack råmjölk. Detta för att undvika att de blev smittade med Jaagsiekte. De flyttades till en annan gård där de delades upp i nio grupper (tre olika utfodringar och tre olika avvänjningar). Lammen sattes i grupper om 15-20 stycken vart eftersom de anlände. De första 24 timmarna hölls lammen i ett rum där det var 20 grader varmt. Från dag två så hölls alla lammen i en traditionell lada med halmströbädd där temperaturen varierade mellan -8 till 22 grader. Lamm under två veckors ålder hade tillgång till värmelampa. Efter att ha fått råmjölksersättning så föddes alla lammen upp på varm mjölkersättning. Från dag 7 hade de tillgång till vatten, hö och lammpellets.
Från dag 2 fram till avvänjningen vid 12 kg så använde man tre sorters utfodringar: (1) fri tillgång i automat (2) foderautomat med transponder och styrda givor, 20 st per dygn, och (3) hinkar med fem nappar där det också gavs givor. När lammen i snitt nådde en vikt på 12 kg så tillämpade man tre olika sätt att vänja av från de olika utfodringsautomaterna; abrupt, utspädd mer och mer under två veckor eller gradvis minskad ranson under två veckor genom att minska antalet utfodringar per dag.
Datainsamling
Man vägde lammen varje dag första veckan och sedan en gång i veckan resten av tiden. Deras hälsa kontrollerades dagligen och de lamm som dog obducerades.
Allt foder som gick åt registrerades.
Resultat
Lammen som hade fått fri tillgång nådde avvänjningsvikten mycket snabbare än de andra två grupperna och var lite tyngre, beroende på att vissa växte så snabbt att man missade 12 kilos gränsen. När man jämför tillväxtkurvorna så ser man att de drar ifrån de andra redan efter en veckas ålder.
Foderomvandlingen var generellt effektivare i de två grupperna som växte långsammare, bäst var transpondergruppen. Tvillingar och trillingar vägde mindre från födseln fram till dag 56. Ingen skillnad syntes mellan baggar och tackor i daglig tillväxt, ca 235 gram per dag växte de.
Det var svårt att korrekt mäta hur mycket hö och pellets de åt eftersom mycket av det hamnade på golvet (!) men man kunde se att transponderlammen åt avsevärt mycket mer än de lamm som hade fri tillgång och hinklammen var i mitten.
Lammens vikt innan avvänjning var ungefär samma jämfört med lamm av samma ras som fötts upp med tackan.
Efter avvänjningen så visar det sig att transponderlammen hade högst daglig tillväxt följda av hinklammen och sist de som hade fått fri tillgång. Men då ska man också ta med i beräkningen att de var 3-6 dagar äldre än de andra lammen vid samma tidpunkt.
När man tittar på de olika avvänjningsstrategierna så ser man att de som hade den lägsta dagliga tillväxten var de som vandes av abrupt. Denna skillnad höll sedan i sig perioden ut. De båda andra grupperna med gradvis avvänjning följde samma tillväxtkurva. Det ska noteras att de lammen som hade fri tillgång från början och där man gradvis vande av dem genom att begränsa antalet måltider per dag (men att de då fick dricka sig mätta) ledde till att de kunde dra i sig upp till 2,6 liter mjölkersättning per gång! Detta medförde att det kanske inte blev den minskningen av mjölkersättning som det var tänkt i början…
Av de lammen som vandes av abrupt så visade transponderlammen ingen viktnedgång efter avvänjning så som de båda andra grupperna.
När lammen var 70 dagar så var det ingen större skillnad på de olika utfodringsmodellerna. Däremot så vägde de lammen som vants av abrupt fortfarande mindre än de andra. Man såg dessutom att vikten var beroende både på ålder och vikt vid avvänjningen.
Hälsostatus
Lammen hade normal dödlighet och hälsa. Man såg ingen ökning av mag- eller lungproblem. Den enda skillnaden i grupperna var att de som hade fri tillgång var lösare i magen dock utan att ha feber, tappa i vikt eller bli svaga.
Ekonomisk analys
Det som huvudsakligen påverkade kostnaden för uppfödningen per lamm var i fallande ordning: antalet arbetstimmar, inköpspriset för foderautomat och antalet lamm.
Som väntat så var hinkarna de som krävde mest arbete, ca 200 minuter per dag för 60 st lamm, vilket gav 2-3 gånger så höga arbetskostnader som för de andra två.
Pga det höga inköpspriset för transponderfoderautomaten så blev kostnaden för den högst per lamm. Men underhållsarbetet på den och på den andra foderautomaten ändras inte mycket med antalet lamm så kostnaden blir lägre per lamm med fler individer tvärt emot hinkmodellen.
Överraskande nog så var det inte så stor skillnad i kostnad för mjölkersättning i de olika modellerna. Däremot så var den kostnaden mycket större mellan abrupt avvänjning och gradvis.
Ätbeteende
I transponderautomaten så kunde man se att genomsnittlig sughastighet för ett lamm är 290 ml/minut och en genomsnittlig måltid var 130 ml.
I de automatiska foderautomaterna kunde man också konstatera att det fanns perioder när det inte var några lamm och drack för att sedan följas av tillfällen när många var där efter varandra. Fodertopparna var vid följande tidpunkter på dygnet: 04.00, 10.00, 15.00 och 20.30.
Diskussion
Skillnaderna på lammen mellan de olika foderutrustningarna var relativt små och hade jämnat ut sig vid 70 dagars ålder. Man kunde se att transponderlammen nog hade svårast att lära sig systemet pga att deras låga tillväxt den första veckan. Transpondersystemet fungerade så att det bara kom foder vissa av gångerna de åt så att det skulle bli jämnt under dygnet men det innebar också att de ransoner som var kvar till natten inte ”fanns kvar” i systemet till nästa dag och därför gick förlorade.
Det försprånget som lammen med fri tillgång hade vid avvänjningen tappade de helt till dag 70. Det kan bero på att de innan avvänjningen inte var lika intresserade av att äta hö och pellets som de grupperna där de fick givor. Man kunde också se att transponderlammen hade högre daglig tillväxt än hinklammen. Detta tror man kan bero på att transponderlammen var mer självständiga – hinklammen var vana vid att människor försedde dem med mat.
Det intressanta är att transponderlammen var de enda som inte förlorade vikt efter abrupt avvänjning.
Om man tittar på det ekonomiskt så är fri tillgång med foderautomat det mest effektiva systemet. Det reducerar arbetstiden med 50-60% jämfört med manuella system och är billigare än transpondersystem.
Här är lite länkar till foderautomater:
http://www.biotic.com/lamb_feeder.htm
Detta var ett referat av artikeln:
Evaluation of lamb performance and costs in motherless rearing of German Grey Heath sheep under field conditions using automatic feeding systems av D. Bimczok, F.W.Röhl, M. Ganter, 22 sept 2004.