I en studie som SVA och SLU har gjort om hur sniglar i ensilaget påverkar kvaliteten på fodret kunde ingen negativ påverkan spåras. Halterna av mögel och skadliga bakterier ökade inte med ökande mängd sniglar.
Men studien är begränsad, både geografiskt och tidsmässigt, och ytterligare undersökningar behövs för att kunna dra allmänna slutsatser.
Massförekomst av spansk skogssnigel på vallar våren och sommaren 2007 orsakade problem för många lantbrukare vid vallskörd. Sniglarna följde med grönmassan vid skörd och förorenade ensilaget.
SVA gjorde då en undersökning för att se hur sniglar påverkar konserveringen och den hygieniska kvaliteten på ensilaget samt för att undersöka om sniglar i ensilaget ökar risken för botulism.
Påverkade inte negativt
Sniglar i ensilaget påverkade inte ensilagets kvalitet negativt i den här studien. Halterna av mögel och skadliga bakterier ökade inte med ökande mängd sniglar. Mjölksyrahalterna var högre i ensilage som innehöll sniglar än i ensilage utan sniglar. Mjölksyran produceras av mjölksyrabakterier i grönmassan och har en konserverande effekt. Höga halter mjölksyrabakterier påvisades i sniglarna.
Det gick inte att påvisa den bakteriegen som producerar botulismgift i ensilaget och inte heller i sniglarna. Ensilaget hade också en hämmande effekt på tillväxt av den bakterie som producerar botulismgift.
Förekomst av sniglar i ensilage behöver inte innebära att fodrets hygieniska kvalitet automatiskt blir dålig men man bör försöka undvika att få med sig sniglar vid skörd och göra en hygienisk analys av ensilage som man misstänker innehåller mycket sniglar.
Undersökningsmetod
Sniglar samlades in på en betesvall i Halland i ett område med massförekomst av sniglar. Sniglarna ensilerades tillsammans med grönmassa i försökssilor under laboratorieförhållanden. Efter 90 dagar öppnades silorna och ensilaget undersöktes kemiskt och med odling av bakterier, jäst och mögel. Dessutom undersöktes förekomsten av en gen hos bakterien Clostridium botulinum som ger bakterien förmåga att producera det gift som orsakar botulism. Detta gjordes med så kallad PCR-teknik.
Den högsta mängden sniglar som användes motsvarade 80 sniglar per kvadratmeter vall. Sniglarna samlades in i slutet på maj vid soligt väder från en enda vall. Man ska därför vara försiktig med att dra allmänna slutsatser av resultaten.
För att värdera resultaten från den här studien behöver ytterligare studier göras där sniglar från olika delar av landet och vid olika tidpunkter under skördesäsongen undersöks. Det är sannolikt att förekomsten av bakterier på och i sniglarna påverkas av var de har rört sig och vad de har ätit.
(SVA)