Det är av stor vikt att tackan redan vid befruktningen har ett gott hull, vilket inte alltid är fallet efter en lång laktation och ett ofta näringsfattigt bete på sensommar/tidig höst. Därför är det viktigt att hon hade ett bra utgångsläge vid lamningen, samt att hon får chans att hämta upp sin kondition inför nästa betäckning. Ett bra eftersommarbete för tackorna samt stödutfodring vid behov ger en god kondition inför betäckningen.
Det är av stor vikt att planera sin utfodring och beräkna foderstater, men lika viktigt är att lära sig att följa upp resultaten i verkligheten. Det görs bäst genom att bedöma djurens hull. På samma sätt som inom de flesta områden är det träning som ger färdighet. En bra metod är att bedöma sadeln (bakom sista revbenet) med en skala från 1–5. Man trycker med handflatan över ländryggen bakom revbenen och framför korset/låren. Greppa med fingrarna över tornutskotten och låt fingrarna glida över tvärutskotten. Hullbedömning bör göras rutinmässigt under året för att kontrollera näringsstatusen hos djuren. Det är viktigt att i tid hitta de tackor som av någon anledning har svårt att behålla hullet, så att åtgärder kan sättas in.
Vi har en 5 gradig hullbedömningsskala. Denna upplevs som grov och därför lägger man ofta till eller – inom klasserna eller talar om t.ex. hull 3,5.
| Hullklass | Beskrivning |
| 1 | Dessa djur har ingen kännbar fettvävnad mellan hud och benstomme. De har nedsatt allmänhälsa och är i svält. |
| 2 | Dessa djur har lite kännbar fettvävnad mellan hud och benstomme. Vassa ryggkotor. De upplevs friska men har minimal fettreserv. |
| 3 | Dessa djur har en bra kropp men inga fettdepåer. Här skall djurens genomsnittliga hull klass vara. |
| 4 | Dessa djur börjar bli feta man kan tydligt känna fettvävnad mellan hud och benstomme. Djuret börjar byggauppfettdepåer. Kroppen börjar blispolformig. |
| 5 | Dessa djur är extremt feta. Tydliga fettdepåer har bildats t.ex. runt svanskotorna, vecket bakom bogen. De har fett i överflöd som negativt påverkar produktion och hälsa. |
Om man känner över sin ena knutna hand med den andra handens fingrar så kan man identifiera de olika hullklasserna enligt siffrorna nedan.
Ta reda på vilket hull tackan har och vet vi dessutom vart vår tacka befinner sig under fåråret, ja då har vi både en start och ett mål. Titta i tabellen vilket hull hon bör ha och korrigera sedan foderstaten.
Om vi säger att vi har ett djur som är i tidig dräktighet och ligger på en hullklass om ca 3,5. Då är detta djur lite fett och bör således inte lägga på sig mer under dräktigheten, då gäller det att hon inte blir fetare fram tills hon lammar. Befinner hon sig i klass 2,5 vid samma tillfälle så skall vi givetvis öka hennes hull.
Detta är grunden i all utfodringsplanering och kan synas vara elementärt men det är samtidigt detta som verkar vara grunden till mycket besvär på gårdarna. Man har djuren i fel hull vid fel tillfälle. Det är viktigt att man känner igenom djuren då och då för att skapa sig en uppfattning om vilket hull dom egentligen har.
Tackor och baggar som är feta hela tiden och framför allt inför betäckningen får ofta dåliga resultat. Unga tackor som är för feta kan lagra in fett i juvervävnaderna så att de dessutom inte mjölkar särskilt bra.
Allt för smala tackor kan vara svåra att få dräktiga, speciellt om man har betäckning utanför den naturliga tidpunkten för rasen.