Teagasc 2005 års eProfit Monitor-siffror för lammproducenter har publicerats och är intressant läsning. Analysen av 84 fårgårdar gjordes med hjälp av programmet eProfit Monitor och gårdarna delades i tre grupper – den bästa tredjedelen, de i mitten och den sämsta tredjedelen och resultatet visas på en ”per hektar” basis.
Analysen gjordes på gårdar som lammar i mars/april och har ganska intensiv uppfödning.
Profit Monitor (84 Farms) – Mainly mid season flocks
|
Top 1/3 |
Average |
Bottom 1/3 |
|
| Physical | |||
| Farm Size ha (Storlek på gården, ha) |
32.5 |
35 |
44.2 |
| Stocking Rate LU/ha (Antal djurenheter/ha) |
2.09 |
1.85 |
1.72 |
| Number ewes to ram/ha (Antal tackor/bagge) |
9.9 |
7.8 |
6.5 |
|
Lambs reared per ewe to ram (Uppfödda lamm/tacka som gått med bagge) |
1.53 |
1.42 |
1.29 |
| Output per ha (kg) (Avkastning/ha i kg) |
685 |
484 |
330 |
| Financial €/ha | |||
| Gross Output Value (Bruttointäkt) |
1080 |
726 |
466 |
| Variable Costs (Rörliga kostnader) |
454 |
394 |
377 |
| Gross Margin (Bruttomarginal. Det finns säkert ett bättre ord på svenska men det kom jag inte på just nu. Reds anm.) |
626 |
332 |
89 |
| Fixed Costs (Fasta kostnader) |
421 |
348 |
277 |
| Net Profit excl. Premia (Nettointäkt exkl bidrag) |
205 |
-16 |
-188 |
| Total Premia* (Totalt bidrag) |
473 |
494 |
508 |
| Premia Retained (Bidrag som blir kvar) |
143% |
97% |
63% |
* Includes Single Farm Payment, REPS & CAS
Intäkten på garden beror mycket på djurtäthet, antal avvanda lamm och priset på lammkött. Alla gårdarna som är med i analysen år 2005 är inte de samma som de som var med år 2004, men siffrorna för djurtäthet och kullstorlek är nästan identiska ändå. Men när man jämför intäkterna för 2004 och 2005 så är det 100 € mindre/ha för mittengruppen och 150 € mindre för den sämsta tredjedelen och ingen skillnad för de bästa. Detta kan till stor del förklaras med det låga lammpriset 2005 jämfört med 2004.
Bruttomarginalen är den bästa måttstocken på effektiviteten. Det som är intressant här är att skillnaden mellan toppen och botten har blivit ännu mycket större. Den bästa tredjedelen har en bruttomarginal som är 7 gånger större än de i den sämsta tredjedelen.
Den större bruttomarginalen beror på en kombination av faktorer. För det första så har den bästa tredjedelen högre djurtäthet; 9,9 tackor per ha jämf med 6,5 hos de i botten. Efter detta kommer kullstorleken; de bästa hade 1,53 jämfört med 1,29 för de i den sämsta tredjedelen. Dessa två faktorer kombinerade innebär att den bästa tredjedelen hade 15,1 lamm per hektar jämfört med endast 8,4 lamm per ha för de sämsta. Den tredje faktorn är kostnaderna för att producera dessa extra lamm. För även om kostnaderna är högre per ha för den bästa tredjedelen så är kostnaden per lamm mycket lägre när man tar hänsyn till att de producerar 80 % mer lamm för bara 20 % mer kostnad.
Nettointäkten (utan bidraget) visar att endast den bästa tredjedelen fick in tillräckligt mycket pengar för att kunna täcka alla kostnader och få pengar över.
Vad kan du dra för nytta av dessa siffror? Man kan se att de gårdar som tillhörde den bästa tredjedelen gjorde en vinst på 20 € per tacka utan bidraget inräknat. På den nivån är lammproduktion en lönsam verksamhet. De som låg i mitten hade en kostnad på 2 € per tacka och de som låg i den sämsta tredjedelen förlorade 29 € per tacka! Ta en titt på hur du ligger till. Om du inte vet svaret så föreslår jag att du genast kontaktar en rådgivare som kan ge dig en riktig uppfattning om hur din lammproduktion går. Kom ihåg att medelgården förlorade 2 € per tacka men skillnaden mellan den bästa och den sämsta gruppen är 49 € per tacka innan bidragen!
Bara om du vet var du står så kan du göra något för att förbättra din situation.