Clostridiesjukdomar blir allt vanligare och allt fler lamm dör årligen i t ex lammdysenteri och Pulpy Kidney. De vaccin som finns mot clostridieinfektioner är mycket verksamma så man måste dra slutsatsen att det är själva användandet av vacciner som sjunkit. Delvis avspeglar detta det ekonomiska läge som gäller för lammproduktion idag men ett antal eko-besättningar har också upphört med vaccinationerna.
Clostridiebakterier finns på alla gårdar och de sjukdomar de kan leda till kan orsaka stora lammförluster. Dödsfallen är oftast mycket plötsliga och när sjukdomen väl brutit ut är behandling svår att lyckas med, även om viss framgång kan uppnås med clostridie-antiserum.
Eftersom clostridievaccinen är så effektiva borde användandet av dem vara självklart både ur ekonomisk och djurskyddssynpunkt. En genomtänkt vaccinationsrutin bör ingå i varje lammproducents djurhälsoplan. Om tackorna ges en boostervaccination före lamning får lammen fullgott skydd i 12 veckor varefter de själva bör ges två vaccineringar med 4-6 veckors mellanrum.
Om tackorna inte vaccinerats före lamningen måste lammen vaccineras första gången under sina två första levnadsveckor och andra gången 4-6 veckor senare. Ungtackor som ska sparas till liv bör vaccineras med ett kombivaccin (sju eller åtta-i-ett, skyddar mot de sju eller åtta vanligaste clostridiesjukdomarna). För övriga lamm och baggar räcker ett kombivaccin som skyddar mot fyra olika clostridiesjukdomar. Alla får ges sedan en årlig påfyllnadsvaccinering som för tackorna ska infalla 4-6 veckor före lamningen så att lammen ges ett fullgott skydd.
Om man har problem med Pasteurella-infektioner finn kombivaccin som skyddar mot både clostridier och pasteurella, men man bör vara medveten om att pasteurella-skyddet hos lammen inte varar lika länge som clostridieskyddet. Om man drabbas av pasteurellainfektioner hos unga lamm kan det vara nödvändigt att vaccinera dem tidigt, men det kan också vara så att fästingfeber har gått in och försvagat lammens immunförsvar. I så fall är det i första hand fästingbekämpning man bör koncentrera sig på.
En stor mängd av vaccin finns att tillgå, t ex mot smittsamt muneksem, Louping-ill, enzootisk abort och toxoplasmos. Alla vacciner är effektiva men det är viktigt att man använder dem som en del i en genomtänkt fårhälsoplan. Man bör alltid rådfråga sin veterinär om vilka preparat som är lämpliga.