Visst finns det uppföljningsverktyg även för svensk lammproduktion

Det råder en mycket trevlig stämning inom svensk lammproduktion idag. T.o.m i de ”gamla vanliga” företagen och föreningarna som servar lantbruket börjar man nu inse att lammen är en produktionsgren att räkna med. Detta tillsammans med en ny jordbrukspolitik gör att vi lammproducenter har alla möjligheter för ett gott resultat i vårt företag.
Jag var senast igår på min lokala bank och diskuterade utvecklingen av vårt lammföretag. Läs och häpna! Även banken har börjat inse att lantbruket måste tänka i nya banor för att vara bärkraftigt. De kan såklart inte så mycket om professionell lammproduktion, men med ett bra underbyggt material lyssnar de till mina planer och förstår att det är ett företag vi driver och inte ett lantbruk där vi står med mössan i hand.

Vad skall vi nu göra för att lyckas?
A och O är att vi vet vad vi håller på med. Många satsar idag mer eller mindre på sitt lammföretag. Min uppfattning är att väldigt många utökar sin produktion. Detta är naturligtvis mycket roligt och utvecklande för lammnäringen. Samtidigt ställer det högre krav på lönsamhet och att vi inte jobbar med fel saker. Risken är då att vi efter några år har investerat tid, pengar och själ i system som inte ger belöning för vår insats. Har vi däremot koll på vad vi är duktiga på och vad vi är mindre duktiga på kan vi med en portion självinsikt förbättra våra resultat avsevärt.

Lammstjärnan
Med detta i bagaget har jag i mitt arbete som rådgivare på husdjursföreningen Skånesemin utvecklat en tjänst tillsammans med min kollega Sven Nilsson på Blekinge-Kronobergs Husdjurstjänst som vi kallar Lammstjärnan.
Sven och jag träffades en dag på slakteriet i Kristianstad tillsammans med Erik Tham, dåvarande tillförselperson på lammsidan. Vi pratade en stund och kom fram till att vi inte skall uppfinna hjulet ännu en gång. Det finns redan etablerade uppföljningssystem i andra produktionsgrenar inom lantbruket. Sven och jag har jobbat mycket med mjölkföretag och hämtar såklart mycket idéer därifrån. Det vi då kom fram till var skapandet av ett uppföljningsverktyg för lammproduktion baserad på olika nyckeltal. Liknande verktyg finns sedan gammalt på både mjölk- och svinsidan.

Varför skall vi då följa upp vår produktion?
Ja, som jag tidigare nämnt är ju detta grunden till förbättringen av vårt företag. Vi kommer inte att förbättra vårt resultat i lammproduktionen bara för att vi anlitar en rådgivare eller går någon kurs för några tusenlappar. Vi måste ju lära oss och bli bättre på rätt saker.

Ur rådgivningssynpunkt räcker det inte att bara erbjuda utfodringsrådgivning eller avelsrådgivning. Istället skall vi satsa på att se varje enskilt lammföretag ur ett helikopterperspektiv och identifiera de starka och svaga sidorna. Då vet vi vilken typ av rådgivning, utbildning eller arbetsinsats vi behöver lägga krutet på. Ibland är det foderstaten, men ofta handlar det om arbetsrutiner, grovfoderkvalitet, investeringskostnader och liknande.

Med lammstjärnan utgår vi från lammet och inte tackan.
Det är lammet som i de flesta fall genererar pengar och i mindre utsträckning tackan. Som exempel kan nämnas att detta gör att vi ser stor skillnad på arbetsförbrukning per lamm beroende på om vi har 10% eller 2% av tackorna som inte blir dräktiga. Foderkonsumtionen blir ju också en dryg kostnad per lamm om bara nio av tio tackor kommer med lamm. Likaså blir kostnaden hög om det bara finns 1,5 lamm avvanda från tackan. De nyckeltal som vi använder oss av är bla:

• Uppfödningstid per lamm
• Födda- resp. slaktade lamm per tacka
• Slaktresultat
• Rekryterings %
• Intäkt per lamm
• Uppfödningskostnad per lamm
• Arbetstid per lamm
• Mängd grovfoder per lamm
• Grovfoderkvalitet
• Grovfoderkostnad
• Kg Kraftfoder per lamm
• Kraftfoderkostnad per lamm
• Övriga kostnader tex, halm, veterinär, medlemsavgifter osv

Med dessa resultat presenteras den aktuella produktionen i ett cirkeldiagram där man jämförs med andra kollegor anslutna till lammstjärnan. Då ser man var man är bättre och var man är sämre. Utifrån detta kan mål sättas upp för produktionen och en utvecklingsplan göras.

Vidare har vi utvecklat ett simuleringsprogram där vi simulerar olika förändringar i produktionen. Detta visar då vad en förändring ger i resultat i arbetsersättning. Tex om vi sätter som mål att antalet avvanda lamm skall öka med 5% vad ger det i resultat på nedersta raden. Om vi istället tittar på att sänka grovfoderkostnaden med 10% med hjälp av andra arbetsrutiner vid skörd och hantering av foder ger detta en annan intäktsförbättring. När vi jämför dessa förändringar kan vi bedöma vad som är rimligt att satsa på, både på lång och kort sikt.
Frågan är också om vi skall vidta åtgärder för att minska arbetstiden eller vi skall kanske öka tiden för att få ett bättre resultat. Att investera för en effektivare produktion med mindre arbetsåtgång gör ju ofta att timlönen ökar, men vad görs med tiden som blir över. Om man inte tjänar pengar på de timmar som frigörs så har ju inte företagets inkomst ökat, istället har bara mer kapital bundits som sedan skall förräntas. Om investeringen istället innebär att vi kan ha fler lamm eller att vi får en relevant intäkt från en annan produktionsgren är det helt klart motiverat.
Vi skall också komma ihåg att vi behöver ledighet ibland, men vi skall veta hur mycket ledighet vi har råd med.