Den 29 maj 2008 lades ett förslag fram till Europaparlamentet om framtiden för får-, lamm- och getsektorn i Europa. Förslaget var författat av Liam Aylward och röstades igenom så att nedan stående resolution utfärdades. Vilken effekt kommer det att ha för framtiden, lönsamheten och ex den elektroniska märkningen?
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av undersökningen ”Framtiden för får- och getköttssektorerna i Europa”, som beställts av Europaparlamentet,
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 21/2004 när det gäller datum för införande av elektronisk identifiering av får och getter(1),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0196/2008), och av följande skäl:
A. Får- och getsektorn i EU är viktiga traditionella uppfödningsföretag som försörjer tusentals producenter och som tillhandahåller produkter av utomordentlig kvalitet med särskilda kännetecken samt biprodukter, vilket understryker denna sektors socioekonomiska bidrag i unionens landsbygdsområden.
B. Får- och getuppfödning, inklusive uppfödning av traditionella raser, spelar en central roll för miljön, bland annat genom naturligt underhåll av mindre bördiga områden och bevarande av känsliga ekosystem. Naturområden som exempelvis Dehesa har bevarats i århundraden tack vare får- och getuppfödning. Dessutom bidrar får och getter genom sitt betande, som till stor del inbegriper kvistar och blad, till florans biologiska mångfald och skyddar den vilda faunan samt rensar naturen från torrt växtmaterial, vilket i Medelhavsländerna är oerhört viktigt för att förebygga bränder.
C. Får- och getsektorn i EU, som är koncentrerad till mindre gynnade områden, kämpar med en kritisk minskning av produktionen och allt fler producenter lämnar sektorn samtidigt som yngre uppfödare på intet sätt uppmuntras till eller lockas in i sektorn.
D. Den bluetongue-epizooti som just nu härjar bland får i Europa är mycket allvarlig på grund av sin varaktighet och spridning samt spridningen av olika varianter av sjukdomen i tidigare icke drabbade områden och de allvarliga samhällsekonomiska konsekvenserna till följd av begränsningarna av djurens rörlighet och av handeln.
E. Unionens får- och getsektor kännetecknas av låga producentinkomster, minskande inhemsk produktion och sjunkande konsumtion, i synnerhet bland yngre generationer, och den exponeras för ökad internationell konkurrens på den inre marknaden.
F. Stigande foderpriser och allt högre kostnader för insatsvaror i jordbruket överlag utgör ett allvarligt hot mot får- och getuppfödningen genom att öka omkostnaderna och trycket på denna sektor som redan har nått gränserna för sin konkurrenskraft.
G. Den nuvarande ekonomiska situationen och den förväntade utvecklingen av den internationella efterfrågan och priserna på jordbruksprodukter och livsmedel gör det nödvändigt för unionen att i så hög grad som möjligt undvika att bli beroende av importerade djurhållningsprodukter och importerat djurfoder och att säkra en bättre balans mellan dessa produkter, särskilt för traditionella skyddade produkter från får- och getsektorn, som det har funnits tillräckligt av på den europeiska marknaden.
H. Omfattningen av får- och getproduktionen i norra och södra Europa skiljer sig avsevärt sinsemellan.
I. Fårsektorn, som i alla tider drabbats av olika kända sjukdomar, påverkas även mycket kraftigt av vissa nya sjukdomar som exempelvis bluetongue.
J. Unionens lammprodukter ges ingen meningsfull tillgång till EU:s budget för främjande av jordbruksprodukter, och det krävs en omfattande marknadsföringskampanj för att få konsumenterna att föredra dessa produkter.
K. Den kommande ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) utgör ett tillfälle att se över de relevanta politiska instrumenten och planera GJP-stöd för får- och getsektorn.
1. Europaparlamentet erkänner att det krävs snabba åtgärder från kommissionen och jordbruksministrarna i rådet för att garantera en lönsam och hållbar framtid för får- och getköttsproduktionen i EU och öka konsumtionen av dessa produkter samt för att hålla kvar och locka till sig fler yngre uppfödare inom sektorn. Parlamentet stöder upprätthållandet av dessa traditionella och miljövänliga jordbruksföretag, som försörjer gemenskapsmarknaden och utgör en försörjningsbas av får- och getprodukter från EU.
2. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens avsikt att se över sina politiska instrument där det har visat sig att de har haft en negativ inverkan, och välkomnar att kommissionen återigen hänvisar till denna särskilda fråga i sitt nyligen offentliggjorda meddelande ”Förberedelser inför ”hälsokontrollen” av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken” (KOM(2007)0722).
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och jordbruksministrarna i rådet att snabbt avsätta ytterligare ekonomiskt stöd till EU:s får- och getproducenter för att utveckla en livskraftig, självtillräcklig, marknadsstyrd och konsumentinriktad får- och getsektor inom unionen. Parlamentet uppmanar även kommissionen och jordbruksministrarna i rådet att granska framtiden för dessa sektorer inom ramen för hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att vidta en rad olika åtgärder som ger varje medlemsstat, med full hänsyn till behovet av att undvika all snedvridning av konkurrensen, flexibilitet att välja mellan följande möjliga alternativ:
·Införa en ny stödordning för miljö- och bevarandeåtgärder inom fåruppfödningen med bidrag per tacka, som antingen a) finansieras direkt genom gemenskapsstöd eller b) samfinansieras av unionen och de nationella regeringarna i syfte att hejda den minskade produktionen. Stöden bör kopplas till de positiva miljöfördelar som upprätthållandet av fåruppfödning medför och till genomförande av tekniska och kvalitetsmässiga förbättringar av produktionen.
·Analysera tillgången till och utnyttjandet av oanvända medel inom första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken för att rikta om detta stöd till får- och getsektorn.
·Ändra artikel 69 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 inom ramen för hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken, så att medlemsstaterna kan avsätta upp till 12 % av sina nationella anslag för åtgärder till stöd för problemdrabbade sektorer och upprätthållande av jordbruksverksamheten i missgynnade områden.
·Inbegripa åtgärder för får- och getproducenter bland de nya utmaningar som följer av hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken inom ramen för andra pelaren, med möjlighet att utnyttja medel som uppkommer till följd av modulering.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett extra stöd för sällsynta traditionella och regionala får- och getraser för att bevara den biologiska mångfalden inom jordbruket och fårskötseln i känsliga områden.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av förenklingsprocessen inom ramen för översynen och hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken tillåta 14 dagars anmälan för djuruppfödare för inspektioner på plats av tillämpningen av bestämmelserna om tvärvillkor.
6. Europaparlamentet påpekar att producenternas vinst för fårköttsprodukter räknat som procentenhet av konsumentpriset är otillräcklig och fäster uppmärksamhet vid sin skriftliga förklaring om utredning av och åtgärder mot det maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen utövar(2). Parlamentet gläder sig över att kommissionen har bildat en högnivågrupp om livsmedelsindustrins konkurrenskraft, som ska granska situationen med avseende på marknadskrafter inom distributionen, och förväntar sig att företrädare för parlamentet involveras fullt ut i detta arbete.
7. Europaparlamentet noterar att producenternas vinst för fårköttsprodukter räknat som procentenhet av konsumentpriset är otillräcklig, och uppmanar kommissionen att granska försörjningskedjan för får- och getkött för att garantera uppfödarna en rimlig inkomst från marknaden
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja producenters och producentorganisationers direktsäljning för att begränsa konstlade prisökningar.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och jordbruksministrarna i rådet att ompröva införandet av det elektroniska identifieringssystem för får som planeras till den 31 december 2009 på grund av svårigheter med genomförandet, höga kostnader och obevisade fördelar. Parlamentet kräver att varje medlemsstat ska få bestämma om de vill införa detta system på frivillig basis.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av en ny djurhälsostrategi för unionen samt finansiering av forskning, ersättning för förlorad inkomst, förskottsbetalningar osv. förbättra sin reaktionsförmåga i händelse av sådana allvarliga epizootier som den bluetongue-epizooti som härjar just nu.
11. Europaparlamentet uppmanar sin förhandlingsgrupp i WTO-förhandlingarna att minska omfattningen av de föreslagna tullnedskärningarna för fårkött och att försäkra sig om att unionen har möjlighet att ge vissa fårköttsprodukter status som känsliga produkter.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de befintliga förvaltningssystemen för importkvoter för att garantera att lammkött som producerats i unionen inte utsätts för illojal konkurrens.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett obligatoriskt regleringssystem för EU-märkning för fårköttsprodukter, med en EU-logo som ger konsumenterna möjlighet att skilja mellan EU-produkter och produkter från tredjeländer och som uppfyller ett antal kriterier, bland annat ett kvalitetssäkringssystem för jordbruk och en angivelse av ursprungsland så att konsumenterna är fullständigt medvetna om produktens ursprung. Systemet måste utformas på ett sätt som inte underminerar befintliga marknadsfrämjande märkningssystem på medlemsstatsnivå och regional nivå.
14. Europaparlamentet understryker att det mest effektiva och hållbara sättet för att hjälpa sektorn är att utveckla marknaden, informera konsumenterna, lyfta fram närings- och hälsorelaterade fördelar hos produkterna i fråga och öka konsumtionen.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka EU:s årliga budget för marknadsföring av livsmedel, vilken uppgår till 45 000 000 euro för 2008, och att öronmärka särskilda anslag till europeiskt fårkött. Kommissionen uppmanas vidare att ändra, förenkla och rationalisera de praktiska bestämmelserna för budgetens genomförande för att ge producenter av lammprodukter en meningsfull andel av budgeten.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppvärdera den mycket viktiga roll som fåruppfödningen spelar för ekonomin och hållbarheten i de mest missgynnade områdena och för markanvändningen samt att som en prioriterad åtgärd göra det lättare för nya jordbrukare att etablera sig inom denna sektor.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna reklamkampanjer för SGB (skyddad geografisk beteckning) och SUB (skyddad ursprungsbeteckning) för lamm- och getköttprodukter och att inrikta sig på berörda medlemsstater för att maximera konsumtionen.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på gemenskapsnivå genomföra en generell informationskampanj riktad mot konsumenterna som helhet och grundad på innovativa åtgärder, allt från spridning vid försäljningsställena av olika konsumentprodukter till kampanjer med kända europeiska ”stjärnkockar” i spetsen, för att understryka produktens kvalitet och sprida kunskaper om dess kulinariska möjligheter.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program som uppmuntrar producenterna att bilda producent- och marknadsföringsorganisationer och att marknadsföra samt tillverka och tydligt märka får- och getköttsprodukter liksom får- och getmjölksprodukter av särskild kvalitet (t.ex. biologiska produkter eller regionala specialprodukter).
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att öppna exportmarknaderna för fårkötts- och inälvsprodukter från unionen genom att avskaffa de onödiga begränsningar som för närvarande gäller för vissa länder.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa får- och getsektorn i det ”andra gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013)(3)” för att lyfta fram får- och getköttets hälso- och proteinfördelar för konsumenterna, särskilt för unga människor som konsumerar lite får- och getprodukter, och att bedriva aktiva informationskampanjer i medlemsstaterna om får- och getkött samt får- och getköttsprodukter.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning och utveckling inom industrin för ”små idisslare” och att koncentrera sig på både tekniska innovationer för jordbruksföretagen och innovationer när det gäller lammkött, ost och biprodukter såsom ull och skinn, så kallade slaktbiprodukter, där den finansiella avkastningen är nästan obetydlig för närvarande.
23. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra tillgången till medicin och veterinärprodukter för får och getsektorn på EU-nivå genom att stödja läkemedelsforskning och förenkla marknadsföringstillstånden.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, bland annat med tanke på bluetongue-sjukdomen, främja forskning om orsakerna och möjligheterna att bekämpa utbrott av djursjukdomar, utveckla en effektiv bekämpningsstrategi, samordna de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, främja utvecklingen av vaccin, utveckla en effektiv vaccineringsstrategi och bevilja ekonomiskt stöd till vaccinering av djur. Parlamentet kräver att lagstiftningsåtgärder för att bekämpa djursjukdomar, som med tiden visat sig vara ineffektiva, snarast möjligt stryks från åtgärdsförteckningen.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om öppenhet när det gäller prissättningen inom sektorn i syfte att ge konsumenter och producenter information om produktpriser.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådets ordförandeskap att inrätta en projektarbetsgrupp för att övervaka den praktiska reformen av får- och getsektorn inom unionen, och att se till att denna arbetsgrupp rapporterar till Europaparlamentets utskott för jordbruk och landbygdens utveckling samt till jordbruksministrarna i rådet var sjätte månad under de närmaste två åren om de politiska förändringar som arbetsgruppen genomför. Parlamentet påpekar att denna projektarbetsgrupp bör bestå av berörda tjänstemän från kommissionen och från de fyra kommande medlemsstater som ska inneha EU-ordförandeskapet.
27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.
|
| MOTIVERING |
|
|||
|
Inledning EU:s får- och getsektor befinner sig i ett kritiskt skede. Det krävs snabba insatser på EU-nivå för att får- och getuppfödningen ska vara ekonomiskt hållbar. Den strukturella nedgången inom får- och getproduktionen har påskyndats betydligt sedan reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 2003. Får- och getuppfödning är en arbetsintensiv verksamhet som kräver särskilda färdigheter. Tyvärr råder det brist på tekniska tjänster och utbildning inom denna sektor. Inkomsterna är mycket låga jämfört med andra jordbruksföretag och verksamheterna är i stor utsträckning beroende av statligt stöd. Sektorn har problem med ökade kostnader, särskilt för bränsle, el och foder, och kostnaderna kommer att öka ytterligare i och med det föreslagna införandet av elektronisk identifiering 2010. Åldersprofilen för får- och getuppfödare är mycket högre än inom andra jordbrukssektorer och det blir allt svårare att locka unga jordbrukare till denna verksamhet. Det råder stor konkurrens om mark, särskilt med tanke på de ökade spannmålspriserna. Förädlingsföretagen har särskilt stora problem att kämpa med eftersom de har svårt att locka till sig investeringar och det råder brist på kvalificerad arbetskraft. Konkurrenstrycket från importer från tredjeländer har ökat. Om inga åtgärder vidtas kommer produktionen av får- och getkött uppskattningsvis att minska med minst 8–10 procent till 2015. En sådan minskning av produktionen måste undvikas med tanke på de stigande livsmedelspriserna, och EU:s försörjningstrygghet måste upprätthållas. Den förestående ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken utgör ett lämpligt tillfälle för att se över får- och getsektorn och genomföra förslag innan det är för sent. Föredragandens huvudargument Miljön Får- och getuppfödning spelar en central roll för miljön, bland annat genom naturligt underhåll av mindre bördiga områden och genom att bidra till att bevara den biologiska mångfalden, känsliga ekosystem och vattenkvalitet och bekämpa erosion, översvämningar, laviner och bränder. Får- och getuppfödning bedrivs vanligen i mindre gynnade områden där den ofta är det enda jordbruksalternativet och därför utgör ett centralt bidrag till ekonomin i EU:s landsbygdsområden. Inkomststöd för producenter Inkomsterna inom får- och getsektorn är bland de lägsta inom jordbruksindustrin och det ekonomiska stöd som producenterna erhåller är långt mindre än stödet till andra mer lönsamma jordbrukssektorer. Får- och getuppfödningssektorn har försummats i den gemensamma jordbrukspolitiken och detta har lett till en avsevärd minskning av produktionen. Det ”frikopplingspaket” som infördes i och med 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken har bidragit till denna nedgång i produktionen. Inom ramen för den kommande hälsokontrollen av GJP måste ytterligare ekonomiskt stöd riktas till får- och getköttproduktionen, samtidigt som hänsyn tas till de olika modeller som tillämpas i medlemsstaterna. Det är viktigt att påpeka att en lösning enligt linjen ”en storlek passar alla” för den framtida finansieringen av får- och getuppfödningssektorn inte kan gälla på samma sätt i alla EU-medlemsstater. Elektronisk övervakning Kommissionen har för avsikt att införa ett obligatoriskt elektroniskt identifieringssystem för får senast den 31 december 2009. Detta är ett enormt problem för hela fåruppfödningssektorn. Vid en tidpunkt när sektorn befinner sig i ekonomisk kris kommer detta förslag att tynga producenterna med ytterligare kostnader. Dessutom har inte fördelarna med elektronisk övervakning bevisats ännu. Föredraganden föreslår därför att varje medlemsstat ska få flexibilitet för att införa detta identifieringssystem på en frivillig basis, med tanke på att de flesta EU-länder redan har inrättat lämpliga identifieringssystem för att uppfylla kraven på spårbarhet och djurhälsa. Import av fårkött Över 20 procent av EU:s lammköttskonsumtion utgörs av importerat lammkött, vilket avsevärt påverkar EU-marknaden. Det ska erkännas att lammimporter från tredjeländer bidrar till att justera situationen, med tanke på EU:s nuvarande underskott. Med hänsyn till att en stor del av EU:s sammanlagda lammköttsförsörjning kommer att utgöras av importerat lammkött även i fortsättningen är det emellertid nödvändigt att vidta åtgärder för att se till att lammköttsimporten kompletterar EU:s försörjning, utan att hämma utvecklingen av EU:s egen försörjning. Det står klart att de högre produktionskostnaderna inom EU:s lammköttsektor innebär att de inhemska produkterna har en konkurrensnackdel jämfört med importerade produkter. Denna obalans blir ännu mer påtaglig med tanke på att importen huvudsakligen koncentreras till två känsliga perioder i EU:s kalender, det vill säga påsk och jul. Minskning av konsumtionen av fårkött Konsumtionen av fårkött har sjunkit till följd av minskad tillgång och det relativt höga priset. Konsumenter av fårkött hör huvudsakligen hemma i de högre åldersgrupperna, med en inkomst över genomsnittet. Däremot konsumerar avsevärt färre personer under 35 år fårkött. Faktorer som konsumenternas åldersprofil, uppfattning och priset på dessa produkter i förhållande till andra proteiner påverkar den potentiella lammköttskonsumtionsnivån. En central faktor för att säkra en hållbar framtid för fårköttssektorn kommer att vara strategier för att höja konsumtionen inom gemenskapen. Marknadsföring av lammkött Det krävs ett antal åtgärder för att utveckla lammköttskonsumtionen. Det är allmänt erkänt att det krävs nya innovativa grepp för att förmedla budskapet till konsumenterna. I den information som riktas till yngre konsumenter, som konsumerar lite lammkött, är det viktigt att betona lämpligheten, kvaliteten och hälsoaspekterna av produkterna, med den centrala målsättningen att öka konsumtionen, men även att tillföra mervärde till EU:s lammköttsproduktion. De franska, irländska och brittiska livsmedelsfrämjande organen genomför för närvarande en allmän reklamkampanj för att öka lammköttskonsumtionen i Frankrike. Detta kan lägga grunden för framtida marknadsföringskampanjer i andra EU-medlemsstater. Det måste vara möjligt att utnyttja medel från EU-budgeten för främjande av jordbruksprodukter, som uppgår till 45 miljoner euro för 2008, för produktion av inhemskt lammkött, men i de flesta EU-länderna utnyttjar får- och getsektorn inte EU-programmen för marknadsföring av jordbruksprodukter enligt förordning (EG) nr 1257/1999 (kvalitetsprodukter med nationella märkningar) och förordning (EG) nr 1171/2005 (produkter som är märkta med officiell EU-kvalitetsmärkning). Skälet till detta är att förordningarnas bestämmelser är för restriktiva och att produkterna måste ha en nationell kvalitetsmärkning eller en EU-kvalitetsmärkning, t.ex. SUB (skyddad ursprungsbeteckning), SGB (skyddad geografisk beteckning) eller GTS (garanterad traditionell specialitet). Föredraganden uppmanar kommissionen att förenkla dessa bestämmelser och ge får- och getsektorn verkliga möjligheter till att utnyttja dessa budgetmedel. Den befintliga EU-finansieringen av främjande av jordbruksprodukter måste ökas och en andel av dessa medel måste anslås för fårköttssektorn. Föredraganden rekommenderar även att SGB/SUB-kampanjer samordnas för får- och getprodukter och inriktas på vissa EU-länder i syfte att öka konsumtionen. Märkning För närvarande finns det ingen EU-lagstiftning för ursprungsmärkning för fårköttssektorn. Till följd av detta tillämpas många olika märkningssystem för fårprodukter inom EU. För att få konsumenterna att föredra EU-produkter och även för att motivera stödet till främjande och marknadsföring av fårkött måste konsumenterna övertygas med hjälp av argument, t.ex. om vikten av livsmedelssäkerhet, inhemsk EU-produktion och traditionella produktionsmetoder. Föredraganden anser att konsumenterna måste få så mycket information som möjligt om ursprunget för de produkter som de köper, så att de kan göra välgrundade köp. I detta avseende föreslår fördraganden att en EU-logotyp ska tas fram för fårköttsprodukter, som skulle garantera att ett antal kriterier är uppfyllda, bland annat ett kvalitetssäkringssystem för jordbruk och en ursprungslandsangivelse, så att konsumenterna är fullständigt medvetna om produktens ursprung. Stöd till innovation Innovation i produktutvecklingen kan vara en central faktor för att göra fårkött mer attraktivt för konsumenter från de yngre generationerna. Innovationsinsatserna bör inriktas på den obalans som råder mellan de styckbitar som för närvarande efterfrågas av konsumenterna och hur djurkropparna styckas. Hittills har man haft en viss framgång när det gäller att attrahera unga konsumenter genom att erbjuda en rad olika styckbitar, ett större sortiment av portionsstorlekar, förpackningar och en konsekvent kvalitetsprodukt. Detta visar på att lammköttprodukter inte är helt hopplösa att marknadsföra, utan att dessa produkter kan sälja bra om man satsar på innovation i utvecklingen av produkter, förpackningar och processer. För närvarande är den finansiella avkastningen för biprodukter som ull och skinn, så kallade slaktbiprodukter, obetydlig. Värdet av dessa produkter skulle kunna ökas genom att utveckla nya användningsområden, t.ex. högeffektiva och ekologiska termoisolerande material. Marknadstillträde För närvarande finns det begränsningar för EU: s export av fårköttprodukter till länder som Sydafrika, Algeriet, Saudiarabien, Kina och Mexiko. Det skulle vara mycket positivt för industrin om kommissionen hjälpte till att öppna exportmarknaderna för fårköttsprodukter från EU genom att avskaffa de onödiga begränsningar som för närvarande gäller för vissa tredjeländer. Samråd Ernst & Young Government Services har tillsammans med den franska köttproducentssammanslutningen Interbev genomfört en undersökning med titeln ”Framtiden för får- och getköttsektorerna i Europa”, som beställdes av Europaparlamentet. I denna undersökning analyserade man dessa sektorers särdrag och lade fram en rad rekommendationer. Ernst & Young redogjorde för resultaten av undersökningen under ett sammanträde i Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling den 26 februari 2008. Föredraganden har genomfört omfattande samråd under arbetet med detta betänkande, och har bland annat haft möten med kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdens utveckling, den slovenske jordbruksministern, den franske jordbruksministern tillsammans med jordbrukministrar från Polen, Litauen och Irland och företrädare för rådet från Storbritannien, Spanien, Italien, Frankrike, Lettland, Rumänien, Bulgarien och Tyskland. Föredraganden har även genomfört omfattande samråd med intressegrupper från jordbrukssektorn och näringslivet samt konsumentorganisationer på EU-nivå och företrädare för EU:s lammförädlingssektor samt företrädare för fårköttsektorn i Australien och Nya Zeeland. Han har även genomfört samråd med tjänstemän från kommissionens berörda generaldirektorat, dvs. GD Jordbruk och landbygdsutveckling och GD Hälsa och konsumentskydd. Föredraganden var värd för ett kvällsevenemang för främjande av lammköttssektorn vid Europaparlamentet den 4 december 2007, sponsrat av Eblex (English Beef and Lamb Executive), Bord Bia (Irish Food Agency) och den franska köttproducentssammanslutningen Interbev, som sammanförde 200 företrädare för intressegrupper från jordbrukssektorn, lammförädlingssektorn och konsumentföreträdare från samtliga 27 EU-medlemsstater, kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdens utveckling, Europaparlamentets talman, ordföranden för Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling, Europaparlamentsledamöter och företrädare för kommissionens jordbrukspolitiska tjänsteavdelningar samt från EU:s ständiga representationer. Slutsats Yrkesmässigt sett är den långsiktiga hållbarheten för får- och getproduktionen inom EU mer hotad än någonsin. Trots ett produktionsunderskott på fårkött inom EU fortsätter fårhjordarna att minska och efterfrågan är svag. Till följd av den frikoppling av utbetalningar av direktstöd som genomfördes inom ramen för den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 har får- och getsektorn minskat ännu snabbare. Får och getter hålls främst i mindre gynnade områden och spelar en central roll för miljön, bland annat genom naturligt underhåll av dessa områden och har även en mycket stor socioekonomisk betydelse för mindre gynnade områden. Många producenter lämnar får- och getsektorn på grund av ekonomiska svårigheter, höga arbetskraftskrav och en äldre åldersprofil. Trycket från importer från tredjeländer ökar. Dessutom gäller onödiga begränsningar för EU:s export av fårkött till vissa tredjeländer. Föredraganden efterlyser brådskande åtgärder på EU-nivå för att skydda får- och getsektorn, däribland producentinkomststöd, införandet av elektronisk identifiering på frivillig basis, marknadsföringsåtgärder för att öka konsumtionen, en EU-märkning för att ge EU-konsumenterna maximalt med information om produkternas ursprung samt stöd för innovation. Föredraganden vill även att en arbetsgrupp inrättas på EU-nivå för att se till att de särskilda åtgärder som rekommenderas i detta betänkande genomförs under de två närmaste åren, för att därigenom trygga framtiden för EU:s får- och getsektor. |
||||
