Under slutet av 2011 har ett nytt virus (Schmallenbergvirus) påträffats hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien och i januari 2012 i Storbritannien och Frankrike. Det är troligt att viruset även är spritt till andra platser i Europa. De första symtomen på sjukdomen sågs under sommaren på mjölkkor i Nordrhein-Westfalen i Tyskland och på flera platser i Holland. Korna hade feber, allmänpåverkat tillstånd, upphörd foderlust och sänkt mjölkproduktion. Symtomen var övergående och det var inga dödsfall. Med en ny PCR-teknik hittades i november 2011 gensekvenser som visade att det är ett Orthobunyavirus (ett släkte inom Bunyavirusfamiljen som förekommer i Asien, Afrika och Australien). Det nya viruset döptes till Schmallenberg efter namnet på den plats där det först påträffades.
Klinisk bild
Flera månader efter de först observerade sjukdomsutbrotten i Tyskland och Holland rapporterades fall av missbildningar på framförallt lamm men även enstaka kalvar och killingar. Lammen har varit fullgångna men dödfödda eller dött strax efter födelsen. Varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador har setts och stämmer med den typ av missbildning som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge.
Smittvägar
Det är ännu inte känt hur virus introducerats till Europa eller när i tiden det kan ha skett. Samtliga hitintills kända virus i gruppen Orthobunyavirus är vektorburna, vilket innebär att det sprids via insekter, främst svidknott, Culicoides. Det är dock ännu inte närmare känt hur Schmallenbergvirus sprids.
Det är sannolikt att virus cirkulerat under den vektoraktiva säsongen i augusti- september då sjukdomsfall sågs på nötkreatur och att de dräktiga kor och får som infekterades då utvecklade fosterskador som ses först i sen dräktighet som missbildade, dödfödda eller svagt födda främst lamm och kalvar. I nuläget har fall enbart setts hos idisslare (nötkreatur, får och getter).
Virus smittar sannolikt endast genom insektsbett och inte från djur till djur. Eftersom svidknotten inte är aktiva under vinterhalvåret förväntas ingen ytterligare spridning förrän till våren. Inga rapporter om smitta till människa har kommit och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) säger att smitta till människa kan inte uteslutas men är osannolik.
Om man misstänker sjukdom
Schmallenbergvirus är en ny sjukdom som nu sprids över kontinenten och därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma om den kommit in till Sverige. Djurägare uppmanas att vara uppmärksamma på missbildningar hos främst lamm, men även kalvar och killingar och rapportera detta till lokal veterinär. För att kunna fastställa att orsaken till missbildningen är Schmallenbergvirus fodras att djuret obduceras och att främst hjärnmaterial undersöks med molekylärbiologiska metoder. Besättningsproblem med diarré, feber och nedsatt mjölkproduktion hos nötkreatur under vektoraktiv säsong föranleder också misstanke om infektion med Schmallenbergvirus. Veterinär som misstänker sjukdomen anmäler detta till Jordbruksverket och kontaktar SVA för information om provtagning.