Lungmask och hanteringssystem

Under sensommaren och hösten hanteras djuren allt mer. Detta väcker frågor om hosta som kan höras när man driver eller samlar ihop lammen och hur man bäst bygger en hanteringsränna.

Lungmask

Det har varit många frågor på senaste tiden om hostande lamm, speciellt de som märks när man samlar ihop dem. Även om det finns många olika skäl till hosta (pasturella, virus eller vätska i luftstrupen om de nyss behandlats med ingivare) så är den vanligaste orsaken på sensommaren och hösten en lungmask kallad Dictocaulus filaria.

Vuxna lungmaskar lever i luftvägarna och skapar irritation vilket resulterar i hosta. Ägg som de vuxna maskarna har lagt hostas upp, sväljs, kläcks och larven kommer ut med gödslen. Dessa utvecklas sedan till en infektiös larv under varmt, fuktigt väder.

De flesta infektioner är ganska milda förutsatt att lammen är i god kondition. Efter att lammen har haft lungmask så blir de immuna mot ytterligare infektioner. Därför kan man tro att det är lungmask som är orsaken om lammen hostar men inte tackorna.

Behandling sker med ett avmaskningsmedel som är effektivt mot Dictocaulus filaria. De flesta av dem är det men kontrollera alltid först.

Hantering av djuren

Återigen har det varit många frågor om bredden på hanteringsrännan. Det finns ingen ”rätt” bredd men några aspekter att ta hänsyn till:

  • Om hanteringsrännan är bredare än 75 cm så är det svårt att hålla de små lammen kvar fram i ledet när man avmaskar och de måste därmed märkas. En bred ränna gör det också svårare att avmaska tackorna från utsidan.
  • En smal hanteringsränna får plats med färre djur. T ex om man har en 9 m lång ränna som är 70-75 cm bred så får ca 20 tackor med lång ull plats där jämfört med om rännan är 50 cm så får bara hälften plats och det går åt mer tid till att fylla på rännan.
  • Det är lättast att avmaska fåren, då speciellt lammen, i en smal hanteringsränna. Att avmaska ett lamm när de kommer tre i bredd i en 75 cm vid ränna kan vara svårt.
  • Fördelen med en smal ränna är att tackorna inte kan vända sig om. Om rännan är 75 cm bred så kan de vända sig om men kan också vända sig rätt utan problem. Skulle de vänd asig i en ränna som är 55-65 cm så behöver de ofta hjälp för att komma rätt igen.
  • Om hanteringsrännan är lång (8-9 m) så måste back-stopp användas på några ställen. Dessa minskar tiden och ansträngningen med att hålla djuren tätt i rännan medan du matar på nya.
  • Sidorna på hanteringsrännan bör vara solida och kan bestå av betong, trä, plyfa eller galvaniserat stål. Varje material har för- och nackdelar:-         Betongblock måste läggas på bredsidan vilket innebär att sidorna på rännan blir 23 cm breda. När man arbetar med djuren från utsidan av rännan så är det mycket svårare med en bred sida än om den är 2-5 cm bred. En sak till, betong är mycket hårt mot händer och knogar, speciellt ifall den inte är täckt med plast eller stål.
    –         Träsidor är förmodligen de bästa att arbeta i om man tar hänsyn till händer och knogar, men trä kräver underhåll var 7-10 år.
    –         Galvaniserat stål går snabbt att sätta upp men skall undvikas om rännan inkluderar ett fotbad och man använder kopparsulfat som ett av de verksamma ämnena.
  • Ha hanteringsrännan mitt för trevägssorteraren för då kan du arbeta på båda sidor om rännan. Att ha rännan längs en vägg leder till ensidigt arbete.
  • För att undvika att djuren kvävs skall det finnas hål på sidorna av hanteringsrännan.
  • Om sidorna är av betongblock så ska hålen vara ca 20 x 15 cm och sitta med 1,0-1,5 m avstånd och ca 15-20 cm ovan marken. Om sidorna är av trä eller stål så är det idealiskt med en glipa på 10 cmmellan marken och sidan. Denna glipa ger även den som arbetar med djuren en möjlighet att komma närmre rännan och lättare komma åt lammen. Det blir dessutom lättare att rengöra rännan och få ut smutsen.
  • Avmaskningsgrindar skall vara placerade minst 5 m från början av rännan så att djuren kan identifieras väl i förväg. Att ha dessa grindar för tidigt i rännan kan stoppa upp djuren. Grindarna ska vara täckta.
  • Ingången till rännan och framför allt utgångsgrinden ska vara genomskinliga så att fåren ser ljuset och vägen ut. En giljotingrind vid utgången kan skötas från mitten eller början av rännan och det är en stor fördel vid en lång ränna.
  • Varhelst det är möjligt så bör du förbereda möjligheter för att förvara all utrustning du kan behöva vid hanteringsrännan; märkfärg, märktänger, märken, avmaskningsmedel, ingivare etc. Om sidorna är av betongblock kan du gröpa ur toppen, annars finns det cykelkorgar, i olika storlekar, som har tätt nät så att inte små saker trillar ur. Dessa är utmärkta att hänga på sidorna av rännan.