Motstånd mot förändring

Varje morgon förklarade lantbrukaren uppgifterna för dagen och hur de skulle utföras. Utan undantag så ifrågasatte praktikanten varje dag sättet arbetet skulle utföras på. När det hade gått en tid var lantbrukaren riktigt trött på att bli ifrågasatt hela tiden. Nästa gång det hände så informerade han praktikanten att han hade 25 års erfarenhet av lantbruk och att han inte uppskattade att bli ifrågasatt hela tiden. På detta svarade praktikanten att lantbrukaren inte alls hade 25 års erfarenhet utan bara några års erfarenhet upprepade 25 gånger.

Hur många års erfarenhet har du? Ifrågasätter du varje uppgift du gör? Undersöker du lättare, mer effektiva sätt att få jobbet gjort? Håller du fast vid gamla traditioner? Vilka faktorer får dig att motstå förändring?

Ny teknik har inneburit stora förändringar för lantbruket och medan det har gjort livet lättare på många sätt så har det också inneburit hårdare konkurrens. Ny teknik innebär att länder som Nya Zeeland och Brasilien kan exportera sina agrara produkter över hela jordklotet och konkurrera med våra på vår hemmamarknad och exportmarknad. För att överleva måste vi förändras så vi klarar av att möta de nya utmaningarna.

Lammproduktion har potential att uppnå de högsta vinstnivåerna av alla boskapsproduktioner. Ändå hör vi år efter år att folk slutar med lamm. Varför är det så? Orsaker som nämns är ofta arbetsbörda, livsstil, förtjänst, krångel mm. Skulle det vara bättre att titta på problemen och försöka rätta till dem istället för att byta till en mindre lönsam verksamhet?

I den här artikeln vill jag titta på några av huvudfaktorerna som påverkar lönsamheten i lammproduktionen.

Kullstorlek
För närvarande är snittet för avvanda lamm per tacka som har gått med bagge ungefär 1.3. Detta har inte ändrats så mycket de senaste 20 åren. Ändå är antalet sålda lamm per tacka den största faktorn som påverkar vinsten. Varje 0.1 ökning i avvänjning är värt ca €6-6.50 per tacka. Detta innebär att om en besättning med 100 tackor ökar 0,2 i avvanda lamm så ökar vinsten med €1200-1300 i netto. Vad är motståndet här? Skulle inte den här vinsten kunna rättfärdiga att man hyr in hjälp i lamningen? Ändå hör man samma argument varje gång kullstorlek kommer på tal; ”Jag vill inte ha trillingar”, ”För många lamm är inte bra”, ”Det blir för mycket jobb i lamningen”. Varför inte köpa några fler adoptionsgrindar, bygg fler lammkammare med kraftfoder och fint hö, köp en lammbar med mjölkersättning för de ungar som har tackorna med mindre mjölk och låt de högmjölkande ha kvar fler ungar.

Jag känner till en lantbrukare som hade 50 tackor och 150 lamm. Visst hade de lammkammare och visst fick tackorna extra mål foder även sedan de hade kommit ut på bete men om man jämför den här besättningen med en som bara har 1.3 avvanda så fick man här 85 extra lamm att sälja från dessa 50 tackor. Visst innebär det extra arbete men också extra pengar. Kom ihåg att de största kostnaderna i lammproduktionen är att hålla tackan året om.

Djurtäthet / flockstorlek
Djurtätheten på lammgårdar är ofta låg. Teagasc siffror för 2004 visade att den genomsnittliga djurtätheten på lammgårdar är 8.3 tackor per ha. Varför är det så? Är det för mycket arbete associerat med lammproduktionen? Är det för att det inte finns adekvat installning för vintern? Eller är det för att det inte finns tillräckligt med bete så att man kan öka antalet tackor men ändå få lammen klara? Arbete, arbete och åter arbete vekar vara den största gemensamma faktorn för de som lämnar branschen.

Otroligt nog så har jag träffat lammproducenter med 200 tackor som inte har en minut över medan de finns de som har 1000 tackor som åker på semester några gånger om året. De som har effektiva hanteringssystem kan förmodligen reducera antalet arbetstimmar med upp till 4 tim per tacka och år. Åt andra hållet så kan de med extremt ineffektiva system kräva 3 ggr så mycket arbetstid som medel. I praktiken innebär det att de bara kan hålla en tredjedel så många djur som den som är mer effektiv om arbetet är den begränsande faktorn.

Djurtäthet och avvänjningsprocenten är de två faktorer som påverkar vinsten mest på lammgården. För att hänga med i konkurrensen så måste man maximera båda dessa variabler. De påverkas av sådant som betesskötsel, resurser på gården och arbetskraft. Detta kommer diskuteras i kommande artiklar.