Sheep Farm weekly handlar om tips till irländare från Nya zeeländare för att öka sina intäkter.
Sheep Farm Management Notes: 04/03/2008
Lärdomar från Nya Zeeland
Michael Gottstein
För två veckor sedan höll Teagasc en fårkonferens i både Kilkenny och Athlone. Syftet med dessa konferenser var att visa olika sätt för fårproducenter att förbättra inkomsterna från sin fårproduktion. En av talarna under dessa dagar var Dr Jon Hickford från Lincoln University, Christchurch, Nya Zeeland. Dr. Hickford’s rapport fokuserade på två saker:
- Hur Nya Zeelands fårproducenter har utvecklat sina företag då de inte har stöd och subventioner.
- Nya tekniker som nu finns tillgängliga för fårbönder och hjälper dem att öka sina vinster.
I sin föreläsning förklarade Dr Hickford att fårfarmare i Nya Zeeland förlorade alla sina subventioner och stöd 1987 och tvingades över natten att producera på en fri marknad. De som antog utmaningen och lyckades driver nu i medeltal besättningar med 4000 tackor på sina gårdar, vilket vanligtvis sköts av en person. Så hur kan en person klara 4000 tackor på Nya Zeeland när många fårbönder på Irland kämpar så fort antalet tackor överstiger 700?
Förutom att öka antalet tackor per arbetstid har Nya Zeeländska fårfarmare också ökat sin produktivitet per tacka med 45 % under de senaste 10 åren. Detta har uppnåtts genom att både antalet uppfödda lamm per tacka har ökat och att slaktvikten har ökat. De Irländska produktionsökningarna under samma period har nästan varit statiska.
Nedan finns en lista på några av de orsaker till varför Nya Zeeländska fårbönder kan klara av att sköta så stora fårbesättningar.
- Driva ett gräsbaserat system där fåren är utomhus hela året. Intensiv vallodling (välbetade/putsade beten, klövervallar, regelbundna kalkningar) gör att lammen blir slaktmogna på bete vid en medelslaktvikt på 17,5 kg för Romney och korsningsflockar.
- Genetisk selektion. På Nya Zeeland registrerar många av besättningarna med avelstackor sin produktion och ”easy care” anlag.
- Intensiv selektion. Får som kräver mänsklig hjälp vid lamning eller senare för problem som fotröta mm slås ut.
- Utbredd användning av genmarkörer i avelsbesättningar för att hitta får som har en hög toleransnivå för kyla (lammöverlevnad) och som är genetiskt resistenta mot fotröta.
Så vilka är budskapen till de irländska fårbönderna som de kan lära av från sina kollegor “down under”?
På Irland har vi ett klimat som möjliggör vallodling men vi fodrar ändå en massa kraftfoder till både tackorna och lammen för att maximera deras förmåga. Större uppmärksamhet vid detaljer behövs. För att få en bra vallodling är det viktigt med rätt nivåer på pH, fosfor (P) och kalium (K). Dessa frågor måste tas upp på många gårdar. Intensivt bete under våren och uppskattning av höjden på gräset under sommaren är viktigt om produktionen ska baseras på bara vall och om den ska bli optimal. Klöver är en magisk ingrediens som hjälper lammen att bli slaktmogna vid uppfödning utan kraftfoder. Detta är en mycket underutnyttjad resurs på många Irländska gårdar.
Det genetiska urvalet på Irland sker på en bottenlöst låg nivå. Avsaknaden av ett välutnyttjat avelsprogram gör att de Irländska fåruppfödarna inte kommer framåt snabbt. Detta är kanske ett av huvudskälen till varför några framåtsträvande lantbrukare på Irland och i England nyligen importerat genetiskt material från Nya Zeeland. Avelsföreningar på Irland måste omedelbart få igång det nya ICBF fåravelsprogrammet.
Högre rekryteringsprocent behövs på på fårgårdar som vill selektera för lättskötta besättningar (”easy-care”). Tackor måste slås ut av andra orsaker än ålder, juver och tänder. Att bygga upp en ”easy care” besättning är bara möjligt om man föder upp rekryteringen själv eller om de tas från en pålitlig källa (en som har samma utslagsorsaker som din egen besättning). Selektionen för en easy care tacka börjar i det ögonblicket ett tacklamm föds. Lamm som behöver hjälp vid födsel, hjälp att dia, som utvecklar klövproblem eller visar en dålig tillväxt ska inte rekryteras. Tackor i besättningen som behöver individuell uppmärksamhet under året ska också identifieras så att de kan slås ut eller betäckas med en bagge som används endast för slaktproduktion så att deras avkommor inte rekryteras.
Tekniken med genmarkörer som är tillgänglig för Nya Zeeländska lantbrukare är också tillgänglig för Irländska lantbrukare. Detta kan vara till nytta för avelsbesättningar för att identifiera tackor som har bra egenskaper för fotröteresistens och köldtolerens.
Sammanfattning
Irländska fårproducenter kommer förmodligen aldrig upp i den skala som den Nya Zeeländska fårproducenten har i medeltal. De kan dock dra vissa värdefulla lärdomar som minskar arbetsbelastningen och hjälper till att öka förtjänsterna. De flesta besättningar med vårlamning är just nu mitt i lamningen och detta är en bra tid att börja välja ut lämpliga tacklamm för rekrytering till en mer easy care besättning. Det enklaste sättet att göra detta är att köpa öronmärken och märka i örat på alla tacklamm som inte är lämpliga till rekrytering. Vid avvänjning kan du välja ut de största tacklammen som har tomma öron och välja dessa som din rekrytering. Det är viktigt att tänka på att det kommer ta många år av intensiv selektion innan du märker signifikanta skillnader i din besättning. Att selektera för en easy care besättning är ett långtidsprogram.
Fri översättning av Johanna Rangrost Ahlström
Läs orginalartikeln http://www.teagasc.ie/newsletters/farmingtips/2008/sheep-20080304.htm